Skolplanschens kvinnor och män
En kvantitativ bildanalys av 26 skolplanscher
Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa. Metoden som brukades var kvantitativ bildanalys. Den kvantitativa metoden användes för att räkna och inordna resultaten av frekvensen av de valda kategorierna. Bildanalysen grundades i Gripsruds semiotiska teori som utgör ett analysverktyg för att kunna bryta ned och tolka bilder. De 26 skolplanscher som analyserades ingick i kategorierna yrkes- och hantverksplanscher. De producerades från omkring 1900 fram till 1952 i Sverige och Tyskland och ingick i den svenska folkskolans undervisning. Samtliga skolplanscher hämtades ur Kungliga bibliotekets samling i Stockholm. Resultatet av studien visar på skolplanschen som en normskapande artefakt och på en överrepresentation av män samt en dikotomi, ett fysiskt isärhållande av männen och kvinnorna sett till platser. Mannen illustreras till störst del som aktiv och utför många olika sysselsättningar utanför hemmet och kvinnan illustreras främst som icke aktiv och utför till störst del sysselsättningar knutna till hemmets domän.