Bakgrund: Peniscancer är en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall årligen. Peniscancer är vanligast hos äldre män, men kan även drabba yngre män. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar på könsorganet och att söka vård i tid. Peniscancer är skambelagt och inget männen gärna pratar om.

I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars läsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att läsa samt vilka attityder de har till läsning. Bakgrunden till denna studie är författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhållande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats är strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i årskurs åtta.Resultaten av studien som genomförts visar på att de flesta pojkar har en dålig attityd till läsning av skönlitteratur.Många föredrar istället digitala medier som TV, film och datorspel. Läsningen kopplas många gånger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. Läsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför läsning.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Bakgrund:Tillgänglig data visar att omkring 15 % av alla par i Västvärlden är drabbade av ofrivilligbarnlöshet (1) i 27 % av fallen beror det, enligt WHO, på subfertilitet hos mannen (2). Det harpåvisats att spermiekoncentration - och motilitet påverkas av variationer i koncentrationen zink isädesplasma, varför det är av intresse att undersöka eventuella positiva effekter av zinktillskott påviktiga sädesparametrar.Syfte:Syftet med den systematiska översiktsartikeln är att undersöka om det finns vetenskapligtunderlag för att rekommendera zinktillskott som en potentiell behandlingsmetod vid subfertilitet.Sökväg:Databaserna PubMed, Cochrane och Scopus användes för att hitta vetenskapliga originalartiklar.I Scopus användes även sökfunktionen "citations".Urvalskriterier:Studier som undersökte eventuell effekt av zinktillskott på spermiekoncentration ochspermiemotilitet hos män med idiopatisk subfertilitet inkluderades.Datainsamling och analys:Artiklarna valdes ut efter uppsatta inklusionskriterier och granskades med hjälp av SBU:s "Granskningsmall för RCT" samt graderades utifrån GRADE-systemet.Resultat:Tre studier ligger till grund för resultatet. I två av dessa sågs signifikant förbättring avspermiemotilitet hos subfertila män som fick tillskott av zink. Gällande spermiekoncentrationobserverades signifikant förbättring i endast en av de granskade studierna.Slutsats:Två studier visar att zinktillskott har positiv effekt på spermiemotilitet hos subfertila män och en studie visar på ökning av spermiekoncentration. Det vetenskapliga underlaget bedöms dock vara måttligt och för att kunna dra säkra slutsatser kring huruvida tillskott av zink kan förbättraspermakvaliteten hos subfertila män behövs ytterligare forskning inom området.

Hur man som kvinna eller man ska agera är något som funnits med oss sedan barnsben. Men i Japan har man i högre grad än i exempelvis Sverige inte bara lärt sin barn hur de bör agera utan även hur de bör tala. Japan har genusorienterat språk känt som dansei-go och josei-go vilket betyder manligt och kvinnligt språk. Beroende på vilket första-persons pronomen, satsfinala partiklar eller formalitetsnivå man använder kan man i Japan tala manligt eller kvinnligt. Forskning kring kvinnligt språk och dess koppling med kvinnans samhällsstatus är ett väl utforskat område medan dess motsvarighet mannen och mansidealen har försummats.

På den nuvarande klädmarknaden råder en hård konkurrens eftersom utbudet av varor och tjänster har ökat. Konsumentens förändrade beteende har lett till att företag måste sticka ut med hjälp av sitt erbjudande. Ett sätt att utmärka sig på marknaden är att arbeta med relationer och få kunden att vilja återvända på grund av butikens service. En kund som känner sig trygg i shoppingsituationen kan bli en viktig stamkund. Den traditionella mannen finner inget nöje i att shoppa och vill därför att processen ska gå så snabbt som möjligt.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten? Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar.

Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populära podcasts. Uppsatsen innehåller tre frågeställningar som är följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex & Sigge, Filip & Fredrik och Luuk & Lokko?, genom vilka rollprestationer upprätthålls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehåller dessa podcasts för specifika strukturer och hur återfinns maskuliniteter i detta innehåll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar där den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen består av samtalscitat från mitt material där jag transkriberat relevanta delar för att kunna gå nära texten.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och värdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillväxt är helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sätt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien är att förstå de behov och förväntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillväxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen består av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.