Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jÀmn könsfördelning vilket innebÀr att det rÄder kraftig könssegregering pÄ arbetsmarknaden. Det finns dock ett fÄtal kvinnor och mÀn som vÀljer att arbeta i ett yrke som Àr dominerat av det motsatta könet. Enligt studier fÄr dessa kvinnor och mÀn utstÄ en del motstÄnd. Ofta hÀrleds motstÄndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrÄn sociala och kulturella förestÀllningar om kön istÀllet för som enskilda individer. För mÀn kan detta fenomen medföra bÄde positiva och negativa konsekvenser.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Ungdomsarbetslösheten Àr ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbÀr försörjningsstöd. Det har visat sig vara svÄrt för en del ungdomar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsÄtgÀrder som kan hjÀlpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga Àr mer utsatta Àn andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte Àr att undersöka vilka komponenter eller hÀndelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som Àr en arbetsmarknadsÄtgÀrd syftar till att hjÀlpa ungdomar som har svÄrigheter med att strukturera upp sin vardag.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Arbetsmarknaden Àr könssegregerad, och uppdelningen pÄbörjas redan i tidig Älder. Studie- och yrkesvÀgledarna Àr enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvÀgledarna inte följer lagtexten. Syftet Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarna skapar ett arbetssÀtt utifrÄn deras tolkning av lÀroplanen § 2.6, gÀllande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker ocksÄ vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvÀgledarnas faktiska tolkning av lÀroplanen § 2.6. Teorier som har anvÀnts i studien Àr förestÀllningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översÀttning. Kvalitativ metod med Ätta intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien Àr att alla informanter har olika förestÀllningar och tolkar lagtexten olika beroende pÄ vad de har med sig frÄn bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssÀtt som beror pÄ vad de har med sig sedan tidigare och deras syn pÄ genus.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur frÄn FörsÀkringskassan till Leksands VÄrdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, tvÄ för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jÀmförelse av olika variabler pÄ intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut nÄgon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I nÄgra fall hade sjukskrivningens lÀngd överskridit sex mÄnader och försÀkringskassan ville dÀrför ha patientens arbetsförmÄga prövad mot hela arbetsmarknaden istÀllet för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka anstÀlldas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver pÄ ett anstÀllningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rÀttigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det Àr inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anstÀllda fÄr Àven utföra sÄdant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har anvÀnds dÀr intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frÄgestÀllningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om bÄde illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhÄllanden. Arbetstagares beroendestÀllning till arbetsgivaren Àr högre Àn vice versa.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag dÄ utvecklingen gÄr mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmÄga kan dÀrför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förÀndrade krav pÄ arbetsmarknaden samt för att ta tillvara pÄ medarbetarnas förmÄgor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssÀtt dÀr tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.

Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Our society has become a society of knowledge. The answer to the question of how to reduce unemployment has become more and more unified: education. In this case, higher education, meaning college and university. With this disposition in our society, how does it affect the students? How does this change of society and our universities affect the students of these institutions? In this study we have chosen to examine the choices of students in universities in several Swedish cities.

Hotell & Restaurangprogrammet pĂ„ gymnasiet Ă€r en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundlĂ€ggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper ocksĂ„ förmedla en förstĂ„else för hur det ser ut pĂ„ en arbetsplats och vad som förvĂ€ntas av eleverna pĂ„ arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anstĂ€llningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krĂ€vs det dĂ„ för att göra dem anstĂ€llningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) pĂ„pekar att i bedömningar fĂ„r ingen hĂ€nsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare pĂ„ Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anstĂ€llningsbarhet inom en krĂ€vande servicesektor.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarförÀldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker Àven hur det svenska hjÀlpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen pÄ funktionsnedsÀttningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts med förÀldrar, handlÀggare och assistansbolagsföretrÀdare dÀr fokus legat pÄ informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svÄrare att tillvarata sina medborgerliga rÀttigheter pÄ grund av bristande kunskap om det svenska hjÀlpsystemet samt bristande sprÄkkunskaper. Studien visar Àven att det kan innebÀra en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, dÄ det kan förstÀrka varandra och leda till en Àn mer komplex situation.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.