Detta är en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i Luleå kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Luleå kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, dels med avseende på rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrån en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsväxling på den svenska arbetsmarknaden då den stora gruppen 40-talister lämnar arbetslivet. Luleå kommun står inför både kvalitativa och kvantitativa utmaningar då en stor grupp 40 och 50-talister ska gå i pension. Härigenom uppstår ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lägst undersköterskeutbildning.

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen.

Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ?rätt? riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen.

Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet ?Employer branding?, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet ?Employer branding? är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever.

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning.Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda.Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts.Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.

Syftet med denna uppsats är att identifiera samt analysera karaktärsdrag, trender och potentiell utveckling för mässan som verktyg för relationsbyggande B2B. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats med deduktiva inslag. Detta då vi ville få en djupare förståelse för ämnet snarare än att se till det bredare perspektivet. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sex intervjuer med personer som arbetar med att marknadsföra sitt företag på mässor. Tre intervjuer genomfördes personligen, två via videokonferens och en via telefon.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.

Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval.

Liksom ett samhälle i utveckling har även ledarskapet genomgått förändringar. I dag har medarbetarna större inflytande på arbetsmarknaden och vågar i större utsträckning tycka och tänka egna tankar om sin chef. Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom äldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. Frågor som väcktes hos oss innan studien påbörjande var om organisationsperspektivet som ofta gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort när det pratas om framgångsrika ledare och lyckade organisationer.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.