VÄrt examensarbete handlar om lÀsförstÄelse, vad det kan innebÀra och hur det kan definieras. I samtal med tvÄ lÀrare och tvÄ specialpedagoger, pÄ tvÄ olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lÀrarnas syn pÄ lÀsförstÄelse. Vi undersöker ocksÄ undervisningen; hur lÀrarna arbetar med lÀsförstÄelse i skolan, hur de stödjer barns lÀsförstÄelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns lÀsförstÄelse. Studiens resultat visar att lÀsförstÄelse kan delas upp i tvÄ delar, avkodning och förstÄelse, och att avkodningen mÄste vara avklarad för att förstÄelse ska vara möjlig. Undersökningen visar ocksÄ att elevernas lÀsförstÄelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att anvÀnda sig av elevernas förförstÄelse.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterÀtt och mervÀrdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgÄngar i olika sammanhang. GrundlÀggande frÄgor Àr huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan pÄ om, nÀr och hur transaktioner pÄverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett omrÄde, dels hur bedömningarna inom mervÀrdesbeskattningen förhÄller sig till bedömningarna inom inkomstskatterÀtten.Inom inkomstskatterÀtten behandlas frÄgor som utgifter i samband med förvÀrv av inkomst kÀlla och Àven behandlingen av transaktioner som har inslag av sÄvÀl gÄva som köp.

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till ÅrjĂ€ngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrĂ„er. Turistresan startar med att det uppstĂ„r ett behov av att resa till en destination nĂ„gonstans.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Den svenska skolan Àr, framförallt i de tidigare Ären, en könssegregerad arbetsplats. PÄ gymnasial nivÄ synliggörs en del av segregationen i Àmnet idrott och hÀlsa, dÀr det arbetar ungefÀr dubbelt sÄ mÄnga mÀn som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat Àmnet bÄde nÀr det gÀller betyg och inflytande över innehÄllet. Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet pÄ lÀraren, könet pÄ eleven och betyget i kursen idrott och hÀlsa A för att sedan jÀmföra det med resultatet frÄn estetisk verksamhet A, ett annat Àmne dÀr lÀrarna Àr överrepresenterade av mÀn.Arbetet har en kvantitativ ansats, dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka om, hur och varför man kan lÀsa litteratur inom moderna sprÄk, franska, pÄ grundskola senare Är. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden anvÀnds, vilket innebÀr att forskaren deltog i den process som undersöktes som lÀrare. Studien har alltsÄ tvÄ dimensioner: - Att planera, genomföra och utvÀrdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella mÄlen i moderna sprÄk och studien av en litterÀr bok pÄ franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt. - Att undersöka elevernas lÀrande, uppfattning, förutsÀttningar, reaktioner och upplevelser genom enkÀter och observationer.

Den hÀr uppsatsens syfte var att, ur ett genusperspektiv, undersöka vilka möjligheter MOT i Afghanistan har för att arbeta mot mÄlet i FN:s resolution 1325. Min frÄga var hur arbetet pÄverkades om teamen bestod av endast mÀn, endast kvinnor respektive bÄde mÀn och kvinnor.Uppsatsen Àr indelad i tre delar. I den första delen förklaras centrala begrepp för att ge en förstÄelse för kommande text. I den andra delen diskuteras hur MOT under FS11 i Afghanistan arbetade med resolutionen och i den tredje delen ges förslag pÄ hur kvinnliga och manliga soldater i ett MOT borde arbeta för att, pÄ bÀsta sÀtt, uppnÄ mÄlet i resolution 1325. Undersökningen Àr baserad pÄ litteratur, rapporter och intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att bÄde kvinnliga och manliga soldater kunde arbeta enligt resolutionen men med olika resultat.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att flertalet patienter har en positiv instÀllning till studentmedverkan. Trots detta finns olika faktorer som kan pÄverka patientens instÀllning negativt. Syfte: Att undersöka studentmedverkan i vÄrden ur ett patientperspektiv hos kvinnor i obstetrisk- och gynekologisk vÄrd. Metod: Kvantitativ studie, enkÀtstudie. Patienter som vÄrdats pÄ kvinnodivisionens mottagningar och avdelningar pÄ ett universitetssjukhus i Mellansverige tillfrÄgades under en tvÄveckorsperiod att svara pÄ enkÀtfrÄgor. Resultat: Den övervÀgande delen av patienterna, 71 %, var bekvÀma med att en studerande var med under sitt vÄrdbesök. Patienterna med tidigare erfarenheter av studentmedverkan under sitt vÄrdbesök var mer positivt instÀllda till studentmedverkan överlag. Var patienterna bekvÀma med en mycket ung student under sitt vÄrdbesök, skattade sig patienterna mer bekvÀma överlag med studentmedverkan.

Bakgrund: Nightingales idé om vÄrdande som ett kall för kvinnor Àr en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade mÀn haft en betydande roll i vÄrden men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att mÀnniskan i grunden Àr en vÄrdare samt vikten av den vÄrdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lÀmpar sig att vÄrda och de föredrar vÄrd frÄn en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet Àr kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, kÀnslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda.Metod: AllmÀn litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; FörhÄllningssÀtt i vÄrdandet, beröring och intimvÄrd samt manlighet och vÄrdande.

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi anvÀnder vÄra resurser och fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mÄl för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsÄtgÀrder som ger god ekonomisk avkastning. FrÄgan den hÀr kandidatuppsatsen behandlar Àr vad för energieffektiviseringsÄtgÀrder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som pÄverkar valet av ÄtgÀrder, dÀr den mest förekommande Àr lönsamhet.

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktansprÄk i Europa och vilka medel man Àr villig och kapabel att anvÀnda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa sÀkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehÄlla och expandera ett starkt NATO i Europa Àven efter kalla krigets slut har visat pÄ USA:s förmÄga att navigera vÀrldspolitiken pÄ ett proaktivt sÀtt utan att löpa nÄgra risker för den egna nationella sÀkerheten. USA:s engagemang pÄ den Europeiska arenan ska primÀrt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundÀrt som en idealistisk ambition att vÀrna om regional fred och sÀkerhet. Vi kan sÄledes utlÀsa att ingen av aktörerna Àr intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pÄgÄtt i Europa sedan lÄngt tillbaka fortsatt lika aktiv..