?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ Scania i SödertÀlje, avdelning 3393, byggnad 075.Avdelningen tillverkar kronhjul och pinjonger till centralvÀxlar. Första biten rÀtt innebÀr attsamtliga toleranssatta mÄtt pÄ det första bearbetade kronhjulet efter rigg hamnar inomtolerans. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar det förstafrÀsta kronhjulet efter rigg. En handlingsplan kommer att skapas för att beskriva hur förstabiten rÀtt kommer att Ästadkommas. Lösningen för att uppnÄ första biten rÀtt Àr att anvÀndastandardiserade korrigeringsvÀrden till frÀsmaskinerna vid start av en ny order.KorrigeringsvÀrden Àr de parametrar i frÀsprogrammet som anvÀnds för att göra Àndringar ifrÀsmaskinerna.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

This paper examines interpellations made in the swedish Riksdag and how they are rhetorically structured to effect and hold government officials accountable in climate policy.?The analysis methodology applied is rhetorical analysis, which aims to identify rhetorical argumentative strategies in the opposition's interpellations between three different periods, 2015-2018, 2019-2022 and 2022-2025. These strategies are ethos, pathos and logos, they are used as glasses in which a rhetorical analysis is conducted on the material. The study reveals that the rhetorical strategies differ between the time periods and that the political rhetoric has become more value loaded over time.? .

Varje dag insjuknar ungefÀr 30 000 mÀnniskor utav cancer vÀrlden över och det vill sÀga elva miljoner varje Är. I Sverige drabbas var Ättonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefÀr 80 000 kvinnor med bröstcancer. MÄnga kvinnor genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgÄngspunkt ifrÄn vÄrdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet dÀr begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingÄr och de pÄverkas nÀr ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet stÄr för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte lÀngre kÀnner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Bakgrunden till det hÀr arbetet var att vi sÀllan stött pÄ kvinnliga chefer under vÄra fÀltstudieveckor. Vi frÄgade oss utifrÄn detta hur det Àr att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om Àmnet och dÀrför var vÄrt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger pÄ upplever sig sjÀlva som chefer. Om upplevelsen förÀndrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.

Syftet med uppsatsen Àr att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia pÄ gymnasieskolor i SkÄne kategorisera dem, och titta pÄ anledningar till att utformningarna skiljer sig Ät, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt pÄ nationella styrdokumenten och vad de förtÀljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda Àmnen och vad planerna bör innehÄlla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrÄn ett antal kriterier. FrÄnvaron av arbetsplaner behandlas ocksÄ. Resultaten pekar pÄ stora brister i skolornas rutiner.

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Bakgrund: VÄrden idag prÀglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhÄllningssÀtt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och mÄnga inom vÄrden upplever svÄrigheter med att bemöta patienter med en annan lÀggning Àn den heterosexuella.Syfte: Syftet Àr att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vÄrden.Metod: En litteraturöversikt dÀr tio artiklar rörande Àmnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vÄrdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet Àr Travelbees teori om mellanmÀnskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som pÄverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vÄrden fanns:  VÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt, VÄrdpersonalens attityder, VÄrdpersonalens utbildning och kunskapsnivÄ, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar pÄ kommunikationen.Diskussion: I dagslÀget kommer nyutexaminerad vÄrdpersonal ut med bristfÀllig kunskap i frÄgor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva lÀggas vid utbildning och fortbildning och det Àr viktigt att stÀvja negativa attityder som annars tenderar att spridas frÄn generation till generation. Vidare ingÄr det i sjuksköterskans kompetensomrÄde att kritiskt granska sig sjÀlv och arbeta utifrÄn ett etiskt förhÄllningssÀtt; en nödvÀndighet för att se hela mÀnniskan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vÄrdrelation.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och pÄ högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga sprÄk. Andelen mÀn inom ÀmnesomrÄdena data och teknik Àr ofta betydligt större Àn andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhÀllet gÄr miste om en stor del potentiella begÄvningar. En jÀmnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor Àndrat utbildningsformer och innehÄll.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Syftet i studien var att fÄ en djupare förstÄelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhÄller sig till ohÀlsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mÀns position i samhÀllet samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut pÄ ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen pÄ kvinnor ser ut och pÄverkas pÄ en arbetsplats som domineras av mÀn. Studier visar att kvinnor stÄr för procentuellt högst antal sjukfrÄnvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex intervjuer har anvÀnts som metod, detta för att fÄ den djupa förstÄelse som studien annars hade kunnat gÄ miste om ifall andra metoder anvÀnts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svÄrt att beskriva sina Äsikter kring företaget.

Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ämnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..