Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begrÀnsar den fria rörligheten pÄ spelmarknaden Àr förenlig med EG rÀtt samt om det kan misstÀnkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen Àn de som Äberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen Àr förenlig med EG-rÀtten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling pÄ marknaden och rÀttspraxis kan tala för att en Àndring i lagstiftningen Àr behövd.Uppsatsen visar pÄ flera faktorer som pekar pÄ att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte Àr förenlig med EG-rÀtten. Den stora ekonomiska hÀnsynen kan verka avgörande och fÄr inte vara ett huvudskÀl till en inskrÀnkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omstÀndigheterna pÄ spelmarknaden i Sverige för att de begrÀnsningar som gjorts inte lÀngre Àr lÀmpliga för att uppnÄ det ursprungliga syftet med inskrÀnkningarna.

Idre Àr idag Sveriges populÀraste sommardestination i fjÀllvÀrlden. Med sin sommarsatsning som de började redan pÄ 1970-talet har de varit ensamma aktörer pÄ marknaden under mÄnga Är och dÀrigenom kunnat styra marknaden som de behagat. Med denna uppsats Àmnas utreda om möjligheten finns för Idre FjÀll att attrahera Ànnu fler besökare sommartid, och i sÄdant fall hur de ska gÄ tillvÀga för att lyckas med detta? Den teoretiska bas som anvÀnts Àr en egenhÀndigt utformad modell med avsikt att fungera som ett verktyg för att hjÀlpa företaget att beskriva de faktorer destinationen mÄste ha i beaktande inför framtiden. För att genomföra uppsatsen har kÀllmaterialet som erhÄllits genom en intervju med Lars Paulsson pÄ företaget Resurs AB varit av vÀldigt stor vikt.

Sverige genomförde vid Ärsskiftet 2012/2013 ytterligare en sÀnkning av bolagsskatten. Denna gÄng frÄn 26,3 till 22 procent. MÄlet med sÀnkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivÄ vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lÄgskattelÀnder. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsÀttningsgrad.I teorin sjunker vÀrdet pÄ skatteskölden vid en bolagsskattesÀnkning och dÀrmed ocksÄ vÀrdet pÄ företagen.

A1292Denna uppsats, vilken genomförs med inspiration av Fama & French (2000), undersöker utvecklingen av aktieutdelningar pÄ den svenska marknaden under en tjugoÄrsperiod (1984-2003). Fem jÀmförbara Är vÀljs ut som kan anses fÄnga trenden under hela tidsperioden. För varje Är studeras ett urval av företagen noterade pÄ Stockholmsbörsens O-lista. Företagen delas in i kategorier utifrÄn de uppstÀllda variablerna lönsamhet, storlek och investeringsmöjligheter. Kategoriseringen görs i syfte att följa utvecklingen av utdelningar i respektive kategori och dÀrigenom identifiera eventuella förÀndringar i utdelningar.

Idag Àger drygt 7 miljoner svenskar nÄgon typ av vÀrdepapper. Dessa handlas av tvÄ typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och sÀljer sina vÀrdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgÄngar, jÀmfört med den passiva investeraren som köper vÀrdepappret pÄ lÄng sikt.En aktiv investerare analyserar stÀndigt marknaden och dess utveckling, försöker utlÀsa historiska mönster för att förutspÄ hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspÄ framtida mönster kallas teknisk analys . TvÄ vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys Àr glidande medelvÀrde och Relative Strength Index.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebÀr ÀrsvÄrt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip sÀljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmÄgan att inge förtroende Àr en viktig egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmÄgan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie pÄ företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett kÀnt och vÀletablerat varumÀrke, kan ha pÄ marknaden samt vilka aspekter sompÄverkar deras förmÄga att inge förtroende.I kartlÀggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar pÄ marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig Ät bland annat i avseende pÄ vilka primÀra tjÀnster de erbjuder ochpÄ vilket sÀtt de arbetar. Managementkonsultbranschen Àr kunskapsintensiv och nÄgotsom dÀrför har uppmÀrksammats i denna studie Àr att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan ocksÄ om bra personal.

I detta examensarbete undersöker jag hur man kan etablera sig som lÄtskrivare, vilkakontakter man behöver, vilken kunskap man bör ha. Rapporten beskriver delvis minaupplevelser av marknaden samt grundas pÄ information frÄn intervjuer med etableradesvenska kompositörer. Parallellt med examensarbetet deltar jag i projektet Soundmasters (Sedefinition sida 3) vilket ger mig ett kontaktnÀt samt tillgÄng till karriÀrrÄdgivare..

I den hÀr uppsatsen undersöks om nÀtbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nÀtbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jÀmföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger pÄ principen om s.k. icke-linjÀr prissÀttning, och vi studerar en tvÄdelad tariff. Vi studerar i den hÀr uppsatsen marknaden för smÄhus med 16A mÀtarsÀkring, dÀr efterfrÄgan pÄ el varierar betydligt, eftersom det ingÄr hushÄll bÄde med och utan elvÀrme i denna kategori, samtidigt som mÀtarsÀkringen inte kan anvÀndas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushÄll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushÄllen kan vÀlja mellan lÄgt fast/högt rörligt pris eller det omvÀnda) och slutligen tariff med kvantitetsbegrÀnsning (den fasta avgiften ökar dÄ hushÄllen överstiger en viss kvantitet).

Föreliggande examensarbete undersöker möjligheterna att effektivisera order- och lagerhanteringen av surfplattor hos företaget Företag A. Arbetet Àr avgrÀnsat till företagets varuhus i Barkarby och till de tvÄ största mÀrkena pÄ marknaden just nu; Apple och Samsung. Detta Àr ett Àmne som Àr relativt nytt eftersom det Àr en relativt ny marknad runt hela vÀrlden som har exploderat sedan Apples första lansering av surfplattan. Eftersom Företag A sÀljer samtliga mÀrkens surfplattor vilka har helt olika efterfrÄgan, sÄ kan deras order- och lagerhantering bli svÄrhanterlig. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr:? Vilken/vilka teoretiska modeller om orderhantering kan bÀst tillÀmpas pÄ fallet Företag A Barkarby?? Vilka ÄtgÀrder skulle kunna genomföras för att effektivisera det nuvarande arbetssÀttet?UtifrÄn dessa frÄgor har en del modeller undersöks huruvida de passar in i bÄde teori och praktik pÄ Företag As sÀtt att hantera de mest sÄlda surfplattorna pÄ sitt lager.

De senaste fem Ären har buyout-segmentet pÄ den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat frÄn 6 555 mkr Är 2001 till 37 171 mkr 2006. DÄ pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras sÄ att en god avkastning uppnÄs som kompenserar den risk investerarna tar. DÀrför mÄste buyout-företagen i förvÀg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra vÀlgrundade kapitalplaceringar.Syftet Àr att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar pÄ inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som Àr de mest centrala. Vidare Àr syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har pÄ sina buyout-investeringar.

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av företagsförvÀrv. Inga studier har dock undersökt om det finns nÄgon skillnad mellan hög- och lÄgkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av ett företagsförvÀrv under tvÄ konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende pÄ vilken bransch företagsförvÀrvet genomförts i.Genomförande: SekundÀrdata om företagsförvÀrv har samlats in frÄn en företags-förvÀrvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanstÀllts och kategoriserats för att rÀkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lÄgkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan anvÀnts för att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkÀnnagi-vandet av ett företagsförvÀrv under hög- och lÄgkonjunkturen.

PROBLEM: En demografisk förÀndring i form av en ökad kulturell heterogenitet har pÄ kort tid Àgt rum i Sverige liksom i mÄnga andra lÀnder. Idag har nÀstan 2 av 9 miljoner invÄnare i Sverige invandrarbakgrund. NÀr företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av sprÄk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan anvÀnda specifika strategier för att nÄ individer och grupper med invandrarbakgrund pÄ den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som anvÀnts Àr en fallstudie dÀr Folksam varit huvudobjekt.

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer vÄra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial frÄn PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en nÀrmare analys av materialet sÄ sÄg vi flera intressanta tendenser, dÀr detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket pÄ retorik. Vidare sÄg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gÀrningen för förmÄnstagare som ett sÀtt att existera pÄ marknaden,dÀr företag och organisationer allt mer mÄste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nÀstan paradoxaltatt förmÄnstagarna som ÀndÄ Àr grunden för PostkodLotteriet och som tydligt Àr ibehov av att synas pÄ marknaden i kombination med andra företag, till viss del sjÀlvabidrar till att upprÀtthÄlla ett avstÄnd och ?ett tredje rum? till dem man hjÀlper genomatt lÄta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer pÄ samarbetet..