MarknadsförutsÀttningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer Àr idag bÀttre Àn nÄgonsin. För första gÄngen Àr bankerna motiverade att hjÀlpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lÄnefinansiering. Regulatoriska förÀndringar, sÄsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsÀttning. Det hÀnder saker pÄ bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, fÀrdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgÄ.

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige Àn idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för mÄnga mÀnniskor. I en av Sveriges största stÀder finns en sÄdan marknad. Marknadsplatsen har under lÀngre tid dragits med nedlÀggningshot eftersom fastighetsÀgaren och staden har andra planer för omrÄdet. Reaktionerna mot en eventuell nedlÀggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nÀmligen om marknaden kan omlokaliseras. FrÄgorna som har stÀllts Àr ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgÀsten och brukarna pÄverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill sÀga marknadens besökare och sÀljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hÄllits med 62 av marknadens brukare. LÀngre intervjuer har genomförts med marknadens Àgare, fastighetsÀgaren och representant frÄn staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i vÀletablerade databaser utifrÄn nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats pÄ handlar om mÀnniskors behov, förÀndringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen Àr att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras pÄverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstÄ. MÄnga av brukarna bor i nÀromrÄdet och en ny lokals mest optimala placering Àr i samma omrÄde. Det Àr viktigt att lokalen Àr lÀttillgÀnglig oavsett fÀrdsÀtt och att lokalhyran Àr relativt lÄg. Bra parkeringsmöjligheter Àr, enligt sÀljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgÄng Àr ett stort och varierat utbud, och det Àr en förutsÀttning för framtidens marknad. FörÀndringen en omlokalisering innebÀr, Àr mildare Àn om marknaden tvingas lÀgga ner. För att förÀndringen ska kunna genomföras pÄ bÀsta sÀtt bör marknadens Àgare liksom flera brukare Àndra instÀllning och arbeta aktivt för förÀndring. En förÀndring kan leda till en Ànnu bÀttre marknadsplats, om mÀnniskor vÄgar se möjligheterna..

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig pÄinternationella marknader. Det största hindret för smÄ- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess Àr avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. PÄ grund av detta Àr anvÀndandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som Àr mindrekostsam i jÀmförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hÀnsyn till detta ÀranvÀndandet av en agent ett vanligt tillvÀgagÄngssÀtt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mÄl pÄ grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent Àr anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Klimathotet gör att energiproduktionen pÄ vÄr jord behöver bli mer miljövÀnlig. En förnyelsebar energikÀlla som har en stor outnyttjad potential Àr solenergi. Elproduktion frÄn solceller ökar snabbt men kan anvÀndas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, Àven i Sverige. I denna uppsats har syftet varit att studera hur de tre faktorerna solceller som produkt, potentiella kunder pÄ marknaden och politisk styrning kan interagera och pÄverka den svenska solcellsmarknaden. Studien baseras frÀmst pÄ intervjuer som har genomförts med ett flertal aktörer pÄ den svenska solcellsmarknaden.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor Àr minimal sedan tio Är tillbaka. Det finns mÄnga miljömÀrkningar men det Àr tveksamt om konsumenterna förstÄr dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och dÄ nÀrodlat Àr i ropet. Ett skÀl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsÀttningarna för att fÄ avsÀttning för svenskodlade snittblommor har förÀndrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frÄgor kring produktion och produktionsförutsÀttningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har ocksÄ genomförts med personer pÄ nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försÀljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor pÄ friland, med ett över Äret varierande sortiment.

Syftet med införandet av eurokoder Àr att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bÀrverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen Àr att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna Àr ocksÄ att varje land ska fÄ utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom omrÄdet, varför varje land tillÄtits tillföra sina egna nationella tillÀgg till dessa eurokoder. De nationella tillÀggen skapar dÄ skillnader mellan hur olika lÀnder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberÀkningar. En bransch som pÄverkas av dessa skillnader och som stÀndigt vÀxer pÄ marknaden Àr industrin för prefabricerade trÀhus, dÀr marknaden i och med framgÄngen rör sig allt mer mot export till andra lÀnder.

Denna studie har genomförts i samarbete med Skogsindustrierna med syftet att undersöka hur sÄgverksföretagen kan förbÀttra sin marknadsföring till bygghandeln, och vad som krÀvs av sÄgverksföretagen som leverantörer i framtiden. Skogsindustrierna Àr en branschorganisation för massa, papper och den trÀmekaniska industrin och deras uppgift Àr att stÀrka medlemmarnas konkurrenskraft och arbeta för en ökad anvÀndning av skogens produkter. Skogsindustrin har varit en mycket konservativ bransch som Àr produktionsorienterad. Marknaden har dock utvecklats de senaste Ären och kunderna krÀver allt mer frÄn sÄgverksföretagen. Hoten frÄn konkurrerande material kommer allt nÀrmare och sÄgverksföretagen mÄste i framtiden anpassa sig till marknaden för att inte tappa marknadsandelar. Vikten av att kÀnna till efterfrÄgan pÄ marknaden blir sÄledes allt viktigare. Bygghandlarna och dess kunder blir allt mer beroende av att leverantörerna kan garantera bra kvalitet och sÀkra leveranser för att höja effektiviteten i försörjningskedjan.

Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades vÀrldsmarknaden av en finanskrisutlöst av bolÄnemarknaden i USA. Börser vÀrlden över rasade till rekordlÄga nivÄer, och ijakten pÄ orsaker som förvÀrrade krisen pekade mÄnga pÄ blankning - instrumentet sommöjliggör vinster i nedÄtgÄende aktiekurser. Med den hÀr uppsatsen vill vi undersökamarknadens instÀllning till blankning, Vi vill Àven belysa vad detta som instrument tillförmarknaden, samt vilka negativa aspekter detta kan medföra.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilken instÀllning aktiemarknadens aktörer hartill blankning. Som delsyfte avser vi att klargöra för vilka negativa och positiva aspektermarknadens aktörer ser förknippade med blankning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har gjort ett urval av institutioner somhar koppling till finansmarknaden. Den empiriska datan har samlats in via intervjuer medpersoner pÄ företag och institutioner som pÄ nÄgot sÀtt i sitt dagliga arbete har en koppling tillblankning.

I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter mÄste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag stÄr dÄ i val att antingen stÀrka sin position pÄ hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som Àr alltid förenade med olika risker.Denna studie handlar om vilka drivkrafterna Àr och vilka strategier som anvÀnds nÀr företag etablerar sig pÄ en riskmarknad. Undersökningen baseras pÄ fem fallföretag som kompletteras med ExportrÄdets affÀrsklimatstudie.I undersökningen framgick att företagen anser att affÀrsmiljön i Ryssland Àr komplex och har mÄnga grundlÀggande brister. Men trots att marknaden Àr svÄr att arbeta i, innebÀr Ryssland en enorm potential. Företag drivs bÄde av proaktiva och reaktiva motiv, dÀr globaliseringen Àr grundlÀggande drivkraft till varför företag etablerar sig pÄ en riskmarknad.

Att upprĂ€tthĂ„lla en god affĂ€rsetik Ă€r viktigt för mĂ„nga företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark stĂ€llning pĂ„ marknaden krĂ€vs Ă€ven att företagen Ă€r konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fĂ„s genom konkurrentbe- vakning, dĂ„ information inhĂ€mtas frĂ„n konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- grĂ€nsande företeelser pĂ„ marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan pĂ„verka ett företags sjĂ€lvstĂ€ndighet att ta beslut. Detta har Ă€ven fastslagits av domstolen och artikeln mĂ„ste dĂ€rför anses omfatta informationsutbyte.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en marknadsundersökning pÄ drivmedel, som har till ÀndamÄl att klarlÀgga den rÄdande marknaden liksom hur marknaden kan komma att se ut i framtiden. Med drivmedelsmarknad avses distributionskedjan och kostnader för drivmedel ur slutkonsumentens perspektiv, samt slutkonsumenternas efterfrÄgan pÄ förnybara drivmedel.För att komma fram till syftet har vi tittat pÄ vilka drivmedel som finns, vilken tillgÀnglighet de har och vilka kostnader som anvÀndningen av varje drivmedel medför. För att titta pÄ marknadens efterfrÄgan pÄ förnybara drivmedel har vi intervjuat ett transportföretag och ett landsting om hur de stÀller sig till miljövÀnligare drivmedel och kostnaderna dessa medför. Vi genomförde dÄ en kvalitativ undersökning genom att intervjua Caland Transport AB och Landstinget i VÀrmland.Marknadsundersökningen pÄ drivmedel omfattar de fossila brÀnslen bensin, diesel och naturgas, biobrÀnslen etanol, metanol, biogas och vÀtgas, samt eldrift. Vi har tagit reda pÄ kort om drivmedlets aktuella/potentiella produktion liksom energiinnehÄll (produkt), men har lagt fokus pÄ distributionskedjan (plats) och kostnader (pris) ur slutkonsumentens perspektiv.

Bakgrund: Under senare Är har flygbolagens prissÀttningsmodeller blivit allt mer invecklade. Detta har lett till att flygresenÀrernas möjlighet att ta hÀnsyn till flygbolagens prismönster har minskat. För att möta denna asymmetriska information har flera studier pÄ den amerikanska marknaden genomförts. Samtidigt som studierna fastslÄr att det finns stora skillnader mellan flygbolagens prissÀttning, lyser bristen av dessa studier pÄ den vÀstsvenska marknaden med sin frÄnvaro. Syfte: Att öka konsumenternas förstÄelse för prisförÀndringar pÄ den vÀstsvenska flygmarknaden.