ForskningsfrÄgorHur kommer företag att arbeta med showrooms och pop-up butiker i framtiden?Hur ska företag integrera sina olika försÀljningskanaler för att behÄlla en stark position pÄ marknaden?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur detaljhandeln kommer att utvecklas i framtiden genom anvÀndandet av nya kreativa försÀljningskanaler, för att nÄ nya samt redan befintliga kunder. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vikten av att företagens olika försÀljningskanaler Àr integrerade för att kunna möta kundernas efterfrÄgan. Syftet Àr Àven att skapa en förstÄelse utifrÄn hur företag, genom sin kanalintegration, kommer att fÄ konkurrensfördelar pÄ marknaden.Metod Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Vi har under studien insamlat empirisk data genom semistrukturerade intervjuer samt tvÄ fokusgrupper.Slutsats I denna studie kommer vi fram till att pop-up butiker Àr ett fenomen som kommer bli allt vanligare, dÄ det Àr en försÀljningskanal som har mÄnga fördelar.

Vi har undersökt hur globaliseringen pÄverkar aktiemarknaden. Ett sÀtt att ta reda globaliseringens effekter kan vara att jÀmföra avkastning och risk för olika marknader. För att kunna göra en jÀmförelse har vi skapat aktieportföljer baserade pÄ olika marknader och jÀmfört dessa med ett index som motsvarar vÀrlden.Genom nÄgra enkla urvalskriterier har vi skapat fyra portföljer med börsnoterade aktier frÄn Norden, Europa, Japan och USA.Portföljerna har vi jÀmfört med ett vÀrldsindex för att se vilka samband som finns och hur de utvecklar sig över tiden. Sambanden vi fann var att korrelationen mellan nÄgra av portföljerna och vÀrldsindexet Àr relativt starka samt ökar med tiden. Att korrelationen ökar kan tyda pÄ att företagen blir mer internationellt verksamma med tiden.

Idag Àr det inte mÄnga textilföretag som har möjlighet att ha strumpproduktion i ett land som Sverige pÄ grund av lönsamhetsskÀl. Det Àr billigare att producera i lÄglönelÀnder i Europa eller Asien, men det tÀr istÀllet pÄ vÄra naturresurser och vÄr miljö att transportera produkter fram och tillbaka. PÄ grund av de höjda lönerna i Kina och valutakursen för euron som höjts drastiskt i Europa har Sverige dock kommit till ett lÀge dÄ det blir ekonomiskt lönsamt att flytta tillbaka en del av produktionen till Sverige. Dessutom ökar trenden med ekologiska och nÀrproducerade varor, vilket ökar efterfrÄgan pÄ svensktillverkade produkter. Studien syftar till att ge privatpersoner och företag ett underlag till att undersöka sina möjligheter för produktion av strumpor pÄ den svenska marknaden.Utvecklingen av strumpproduktionen i Sverige pÄgÄr hela tiden och företagen uppdaterar sina maskinparker och utbildar sina anstÀllda, vilket leder till en utveckling av marknaden.

Bakgrund: Idag Àr vÀrldsekonomin vÀldigt komplex och globaliserad. Det Àr nÀst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av hÀndelser som leder fram till fenomenet. Media Àr ett vÀldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det Àr via den som spekulanter pÄ marknaden fÄr sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvÀrva ett annat med anledning av en rad olika motiv sÄsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel.Problem: Företagen kan Àven rÀkna pÄ vilka synergieffekter man uppnÄr genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillrÀckligt köpmotiv.

VÄra entreprenörskapsstudier, samt intresset frÄn Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet om forskning kring tidig marknadsavkÀnning för entreprenörer, har legat till grund för studiens inriktning. Företagsstarterna ökar i Sverige och intresset bland ungdomar att starta eget blir allt större. Det finns dock hinder vid företagsstarter, speciellt nÀr det handlar om företag med nya innovativa produkter, och en stor del av de nystartade företagen gÄr under inom ett par Är. Detta har lett oss till studiens problem: hur ska ett litet företag göra för att i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen ta reda pÄ om det finns en marknad för en ny och innovativ produkt?Idag Àr marknadsundersökningar en allmÀnt vedertagen metod för att avlÀsa marknaden vid en produktutvecklingsprocess.

I takt med att nya aktörer intar den svenska bankmarknaden ökar kraven pÄ de stora traditionella aktörerna. Trots detta vÀljer ÀndÄ mÄnga bankkunder att stanna kvar vid sin ursprungliga bank, vilket Àr en bidragande orsak till att det fortfarande rÄder en mÀrkbar trögrörlighet pÄ marknaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsaker till den befintliga trögrörligheten pÄ den svenska bankmarknaden utifrÄn ett kund - och branschperspektiv. Andra omrÄden som uppsatsen syftar att undersöka Àr hur nöjda bankkunderna Àr och vilken betydelse interaktionen mellan banken och kunden har. Som utgÄngspunkt har vi valt teorier frÄn vedertagna forskare som stÄr för en traditionell syn inom relationsmarknadsföring.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer pÄ senare tid och en av de vanligaste tjÀnsterna som 3PL-företag erbjuder Àr transporter. Transporter Àr en avgörande del av mÄnga företags logistikkedja. Det stÀlls olika krav pÄ transportbolagen beroende pÄ vad syftet Àr med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjÀnsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del frÄn transporter av andra produkter dÄ maskiner Àr otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.VÄr problemformulering för vÄr studie Àr: Hur viktiga Àr olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter pÄ den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgÄng av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan pÄ val av transportbolag.

Denna rapport avser att studera smarta elnÀt i Sverige. Syftet Àr att bidra med information för att stÀrka förutsÀttningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnÀt. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nÀtverket, för att utifrÄn denna finna möjligheter för övriga aktörer. SÄ som hur svenska staten agerar, vÀljer att bistÄ med subventioner, positionerar sig och vÀljer vilka aktörer som tillÄts verka.Studien Àr en nÀtverksanalys och kvalitativ studie utifrÄn ett Aktör-NÀtverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den Àr baserad pÄ fyra intervjuer med representanter frÄn olika företag, verksamma inom smarta elnÀt.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra vÀrdet pÄ dess aktier. Vissa personer har bÀttre information om bolagens förehavanden Àn andra. Insiders Àr en sÄdan grupp. De kan tÀnkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer pÄ marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, gÄr det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan pÄ prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmÀrks av hög volatilitet och innehÄller mÄnga perioder av upp- och nedgÄngar, vilket pÄverkar valet av investering. Sverige Àr bÀst pÄ fondsparande i vÀrlden pÄ sÄ sÀtt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, dÀr aktiefonder Àr populÀrast. Vi frÄgar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond Àven kan vara nÄgot man bör ta hÀnsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgÄngar pÄ den svenska marknaden under Ären 2000-2011 och jÀmföra deras prestation inbördes och mot index, sÄ utreder vi om storlek har betydelse.

Under senare Är har verkstÀllande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkstÀllande direktörer fÄr ta allt större ansvar för utvecklingen pÄ börsen. Marknaden i sin tur vÀrdesÀtter den verkstÀllande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkstÀllande direktören pÄverkar hur marknaden vÀrdesÀtter honom/henne.Syfte: UtifrÄn teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar pÄ successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen Àr genomförd.

Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. MÀnniskor har blivit mer villiga att Äka lÀngre strÀckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden mÄste finna nya sÀtt att konkurera pÄ. Denna uppsats fokuserar pÄ konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhÄllning, och hur de anvÀnder sig utav dessa för att konkurera pÄ marknaden. Teorin har valts utifrÄn dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fÄtt ett större inflytande pÄ marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet pÄ webben. Web 2.0 har dÀr igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler sÄsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel dÄ marknadsföring kan genomföras till en lÀgre kostnad.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framvÀxten av vÀrldsomfattande öppna digitala nÀtverk, varav Internet Àr det mest kÀnda, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjÀnster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsÀttningar vad gÀller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. PÄ grund av den digitala marknadens karaktÀr gÄr utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger pÄ en anvÀndning av sÄ kallade elektroniska vÀrdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör Àven en immaterialisering av föremÄl och handlingar som traditionellt sett Àr fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.