Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik Àr fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet frÀmjar dessutom innovationsförmÄgan i förbÀttringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera pÄ smÄ förbÀttringar i innovationsarbetet, vilket Àr möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnÄ optimalt resultat av förbÀttringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter Àr avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens regelverk och policys gÀllande personalhantering se om de krav som Älderkategorin 80-talisten stÀller pÄ en framtida arbetsgivare, överrensstÀmmer med de rÄdande arbetsförhÄllanden som finns inom Försvarsmakten utifrÄn dess styrande dokument. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning om Äldersgenerationen frÄn 80-talet. Mot 80-talisten stÀlls de styrande dokument som gÀller Försvarsmaktens personalhantering för att pÄ detta vis erhÄlla en jÀmförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstÀmmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid anvÀnds till att förklara de olika behoven av ersÀttningar. Uppsatsen Àr en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys Àr att Försvarsmaktens arbetsförhÄllande överrensstÀmmer bra med vad 80-talisten vill erhÄlla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krÀvs mer individualiserad lönesÀttning, planering och genomförande av arbetstid samt att anstÀllningsformen bör ses över sÄ att rörlighet inom organisationen blir lÀttare.

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utstrÀckning. En hypotes som vi har utgÄtt frÄn Àr att medarbetarsamtalet mÄnga gÄnger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal Àr i offentlig sektor. Det Àr en kvalitativ undersökning omfattande sÄvÀl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att fÄ fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gÄng per Är.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Uppsatsen undersöker den emotionella responsen vid förÀndringsarbete med IT-fokus, som involverar personer med kort erfarenhet i det gamla IT-systemet, för att belysa reaktioner och upplevelser ur ett mÀnskligt perspektiv och för att undersöka huruvida förÀndringsmotstÄnd har uppstÄtt. Intervjuer genomförs med tre personer, som alla arbetar deltid med schemalÀggning och lokalbokning pÄ Linköpings universitet, dÀr en omfattande systemuppgradering av lokalbokningssystemet genomförts under Ärsskiftet 2012-2013. DÀrutöver genomförs ocksÄ ett samtal med Alf Westelius, professor vid Linköpings universitet, för att stimulera till teoriinhÀmtning och analys av det empiriska materialet.Den centrala slutsatsen som kan dras av fallstudien Àr att förÀndringsmotstÄnd inte nödvÀndigtvis alltid mÄste uppstÄ vid IT-relaterat förÀndringsarbete, men att om det uppstÄr finns det inte nÄgot enkelt svar pÄ varför; förÀndringsmotstÄnd kan pÄ mÄnga sÀtt förebyggas genom att organisationen, inom vilken förÀndringar sker, anammar synsÀttet att förÀndringar Àr nÄgot konstant, inte extraordinÀrt, och att organisationen prioriterar att upplösa personernas individuella oro inför den stundande förÀndringen pÄ ett personligt plan, istÀllet för att generalisera och försöka dra slutsatser frÄn stereotypa antaganden..

Syfte: Uppsatsen behandlar tillÀmpligheten av teorin om den varumÀrkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka Àr de specifika krav som stÀlls pÄ varumÀrkesbyggande inom detaljhandel. Om nÄgra specifika krav stÀlls pÄ detaljhandeln Àr det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan anvÀndas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktivmetod. Den tar sin utgÄngspunkt i Mats Urdes teori om den varumÀrkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivÄ som Àr specifik för Gröna Konsum.

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.