SammanfattningTitel: StjĂ€rnornas krig ? kampen om IT-kompetensen fortsĂ€tterFörfattare: Kristina Bergmark och Elias ÖmanHandledare: Agneta HugemarkLĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-06-04Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen Ă€mnar ocksĂ„ ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anstĂ€llda pĂ„ företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anstĂ€llda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrĂ„n de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference.

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förÀndringsmotstÄnd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förstÄelsen för vad inertia Àr för nÄgot, vad organisationsförÀndring innebÀr samt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar lÀrandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie Àr att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig Àr olÀmpligt eftersom detta Àr i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara sÄvÀl ett hinder som en möjlighet för lÀrande i organisationen. Detta beroende pÄ vilket synsÀtt man har pÄ organisationer och organisationsförÀndringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras föresprÄka ett synsÀtt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förÀndringar dÄ lÀrande bör ske.

Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga förÀndringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrÄn ett individperspektiv, pÄverkade en grupp anstÀllda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades pÄ tvÄ forskningsfrÄgor. Hur upplever arbetstagaren förÀndringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten vÄren Är 2009? I vilken utstrÀckning upplever arbetstagaren delaktighet i förÀndringsprocessen? För studien anvÀndes en kvalitativ metod för att kartlÀgga förÀndringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer frÄn Karlskrona garnison.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

I en global vÀrld dÀr nÀrmaste konkurrenten bara Àr ett musklick bort frÄn den potentiella kunden Àr behovet av att kunna marknadsföra pÄ ett bra sÀtt elementÀrt.FörsÀljaren vill behÄlla befintliga kunder inom företaget och behovet av att göra sighörd har ökat betydligt. Detta har bidragit till att en ny marknad vuxit fram med stöd frÄn informationssystem med funktioner som tillhandahÄller möjligheten att rikta sin marknadsföring mot en speciell kund. Systemen kallas CRM-system, CRM stÄr för Customer Relationship Management. MÄnga större organisationer kÀnner behovet av att införa denna typ avsystem i den egna organisationen. Kompetensen och insikten om vilka förÀndringar ett CRM-system innebÀr för organisationen Àr ofta mycket lÄg och införandet resulterar ofta i utebliven framgÄng.

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig mÀnniskor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion nÀr organisationen liksom dess omvÀrld förÀndras. Organisationsidentiteten sÀtter regler och grÀnser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnÄ syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, dÀr en strategisk förÀndringsprocss pÄgÄr sedan 4-5 Är tillbaka.

Syftet med vÄr undersökning Àr att analysera hur arbetstagare pÄverkas av att arbeta i en organisation som erbjuder karriÀrmöjligheter. Vilka positiva och negativa faktorer blir pÄverkade av möjligheterna? Vi kommer genom intervjuer analysera vÄra respondenters instÀllningar och relatera dessa till befintliga teorier. Vi kommer dessutom undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar individernas instÀllning pÄ begreppet karriÀr.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat sex personer pÄ tre olika positioner inom organisationen. Urvalet skedde strategiskt dÀr kriterier vi anvÀnt oss av i urvalet Àr position, Älder och anstÀllningstid.

En vÀxande grupp inom organisationer Àr vÀlutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att efterstrÀva kunskap. Idag anvÀnder mÄnga organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lÀrande dÀr kunskapen skapas, fÄngas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan dÄ ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation dÀr traineen fÄr erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen ÄtergÀldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel anvÀnds traineeprogram för att försÀkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. HuvudmÄlet med traineeprogram Àr att förse, behÄlla och förbÀttra de nödvÀndiga fÀrdigheterna för att hjÀlpa en organisation att nÄ sina mÄl, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbÀttra sin största tillgÄng, medarbetarna.För att behÄlla dessa konkurrensfördelar mÄste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

Medius Àr ett IT-företag med djup kompetens inom omrÄdena verksamhetsutveckling och processoptimering med mÄl att erbjuda sina kunder vÀrldens bÀsta affÀrsstöd. Sedan Medius grundades 2001 har organisationen haft en kraftigt Ärlig tillvÀxt. Ett fokus pÄ ökad omsÀttning och tillvÀxt Àr nÄgot som genomsyrar hela organisationen. TillvÀxten ska uppnÄs genom ökad direkt- och partnerförsÀljning. Ett stort fokus under en lÀngre period pÄ att skapa nya partners har lett till att antalet Àr mycket högt och att det saknas nÄgon egentlig koll pÄ hur mÄnga de Àr, vilken kategori de tillhör och hur vÀl de presterar.Medius kraftiga och snabba expansion samt deras fokus pÄ ytterligare tillvÀxt har skapat resursbrister inom organisationen vilket pÄverkat partnerhanteringen stort.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hÄrdare och med rÀtt arbetstagare pÄ rÀtt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva mÄste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer Àn bara en arbetsplats att gÄ till. Det pÄgÄr ett ?krig? om talanger och nÀr organisationer lyckats attrahera en talang mÄste de ocksÄ se till att behÄlla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte Àr definierade som talang.

E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.