Slutsatsen pÄ vÄr problemformulering Àr att Boverket anvÀnder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som sÀkerstÀller information. Rapporterna Àr uppföljning av: FinansiÀr, kostnadsbÀrare och kostnadsstÀlle. Genom att rapporterna Àr standardiserade innebÀr det att som avsÀndare/mottagare anvÀnder/ talar samma sprÄk. Det innebÀr att nÀr informationen frÄn rapporterna ska kommuniceras vidare (uppÄt och nerÄt) inom organisationen, sker det pÄ ett mer effektivt sÀtt. Det i sin tur underlÀttar för snabbare och mer vÀlgrundade beslut.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistÄnd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriÀrmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berÀttade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriÀrmöjligheter inom enheten. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriÀrmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistÄnd? Analysen utgick frÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar för att jÀmföra hur beslutsvÀgar ser ut och hur förankrade strategier och visioner Àr i verksamheten. Resultatet av studien visar pÄ att det finns en vÀl beskriven form för beslutsvÀgar och beslutsforum. Dock Àr dessa vÀgar och forum relativt sett okÀnda i verksamheten vad gÀller deras syften och innehÄll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.

Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har Àven de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla pÄ den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig Àr The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter pÄ svenska. Att mÄnga svenska offentliga organisationer vÀljer att implementera balanserad styrning Àr kÀnt, dÀribland svenska landsting.

The purpose of the study was to examine if intrinsic motivation and work commitment to the organization differs between permanent doctors and hired doctors. The total of 63 doctors who participated in the study made an internet-based survey with 21 questions taken from the Basic Need Satisfaction at Work Scale and 3 questions from the section ?work commitment? in QPS Nordic. The main results of the study showed that permanent doctors perceived a higher level of intrinsic motivation on all the three needs autonomy, competence and relatedness. Furthermore the result showed a tendency that permanent doctors perceived a higher level of work commitment to the organization then hired doctors..

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser pÄ detta fenomen. Det vi tar upp Àr hur organisationen pÄverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har pÄ motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av mÄlformulering för de som arbetar inom organisationen. DÀrefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och gÄr in pÄ vad motivation Àr. De tvÄ sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap pÄverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vÄr undersökning pÄ en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

GenerationsvÀxlingen inom arbetslivet knackar pÄ dörren och framförallt Àr det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de nÀrmsta Ären.Vi vill ta reda pÄ i vilken utstrÀckning personalcheferna anser att kommunerna har nÄgrastrategier inför generationsvÀxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien Àr gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsvÀxlingen inte har nÄgra officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna frÄga inom teknisk sektor och framförallt dÄ pÄ kommunernas vatten- och reningsverk. HÀr sker kunskapsöverföring genom en lÄng introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar pÄ chef- och ledarskapsutveckling. GenerationsvÀxlingen kommer att innebÀra att ett stort mÄtt av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrÄn organisationen.

Vi har i vÄr uppsats utfört vÄra empiriska studier vid Medicinska fakulteten pÄ Institutionen för hÀlsa, vÄrd och samhÀlle. Vi har hÀr valt att undersöka vi-kÀnslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan stÄr det nÀmligen att organisationen strÀvar mot att stÀrka vi-kÀnslan. Vi har Àven tidigare i olika företagssammanhang stött pÄ begreppet vi-kÀnsla, men begreppet utvecklas sÀllan vidare i akademisk litteratur. DÀrför har vi med vÄr undersökning velat ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ vi-kÀnslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stÀrka vi-kÀnslan inom organisationen.