Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.

Aktuell forskning visar att organisationen av Àmnet svenska som andrasprÄk Àr en faktor som pÄverkar flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Studien syftar till att utröna hur organisationen av Àmnet Àr utformad, av verksamma rektorer, pÄ ett antal skolor samt att jÀmföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkÀter. EnkÀterna var kvalitativa till karaktÀren.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..

Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..

denna studie undersöks hur ledare arbetar med medarbetarsamtal för att utvecklamedarbetare och organisationer. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i ledarnasuppfattning om hur de anvÀnder medarbetarsamtalet som ett hjÀlpande verktyg för att fÄ greppom hur medarbetare och organisationen kan arbeta mot samma mÄl och utveckling. För att tareda pÄ vÄr frÄga har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod medsemistrukturerade interjvuer. Vi har pratat med 7 olika ledare som arbetar pÄ tvÄ olikaorganisationer. I vÄr studie har de tillfrÄgade varit positiva och ansett att medarbetarsamtal Àrett viktigt verktyg för att utveckla medarbetare och organisationen men Àven ett viktigt sÀtt attfÄ fram feedback pÄ hur medarbetarena uppfattar ledarna.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet Àr att förstÄ offentlig sektor genom att fokusera pÄ en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, nÀrmare bestÀmt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förÀndringar som skett inom offentlig sektor de senaste Ären, och dels genom att ta del av berÀttelser frÄn aktörer med olika perspektiv frÄn förskolans vÀrld. De olika aktörerna Àr förÀldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrÄn ett narrativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr deras subjektiva berÀttelser om förskola har stÄtt i fokus.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

FörÀndringar Àr ett aktuellt Àmne som dagens organisationer ofta stÀlls inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar Àmnet förÀndringsmotstÄnd och undersökningen Àr gjord utifrÄn ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgÄ förÀndringsmotstÄnd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer pÄ ledningsnivÄ i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptÀcker motstÄnd vid förÀndringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstÄnd samt hur och varför ledningen hanterar motstÄnd vid en förÀndring.

Sammanfattning Studier visar att det i mÄnga fall rÄder bristande kÀnnedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna frÄn organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgÄng och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansÄg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. SÄledes Àr det av intresse att studera hur representanter frÄn HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen anvÀnder i arbetet med detta synliggörande.För att förstÄ HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer anvÀnds teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen frÀmjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Jag har studerat en förÀndringsprocess pÄ Universitetssjukhuset i Lund gÀllande att ta fram ett nytt hanteringssystem för tvÀtt och förrÄdsförsörjning pÄ sjukhusets avdelningar. Under förÀndringsprocessen introducerades deltagarna för ett nytt arbetssÀtt. Mitt intresse Àr att se hur förÀndringsprocessen har upplevts och vad den har tillfört organisationen.  Mitt syfte Àr att utifrÄn studien lÀra om vad som gjorde att denna förÀndringsprocess blev vad den Àr och hur den upplevs av deltagarna samt att fÄ en bÀttre förstÄelse för vad den har tillfört organisationen. Under min studie har min roll som forskare till större delen handlat om att ta del av deltagares berÀttelser och gjort egna observationer gÀllande förÀndringsprocessen pÄ sjukhuset. Min studie syftar pÄ en forskningsstrategi dÀr jag har fördjupat mig i en befintlig förÀndringsprocess tillsammans med dem som har  berörts av den. Studien Àr empiridriven och utgÄr ifrÄn berörda deltagares berÀttelser som jag har samlat in och analyserat enligt narrativ metod.Min studie beskriver förÀndringsprocessen och hur den upplevs av dem som var delaktiga i den..

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Begreppet ?livslÄngt lÀrande? Àr centralt inom omrÄdet för arbetslivsfrÄgor. Man förvÀntar sig idag att mÀnniskor ska lÀra om, lÀra nytt och utvecklas pÄ mÄnga olika plan i livet. Detta avspeglas i organisationer dÀr man som nyanstÀlld har mycket att lÀra. Man ska lÀra sig sina nya arbetsuppgifter utifrÄn hur organisationen fungerar; dess struktur och kultur.