Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjÀnsteföretag ökat eftersom individens kunskap Àr en av företagens frÀmsta tillgÄngar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgÄng eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen Àr det viktigt att företagsledningen i revisionsbyrÄerna utarbetar strategier för att behÄlla sina professionella medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgÄngspunkt formulerades problemet: Vad pÄverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrÄ?Studiens huvudsyfte Àr att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrÄ. Ett delsyfte Àr att kunna lÀmna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstÀrka och vilka som Àr av mindre betydelse.Studien utgÄr frÄn företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjÀnsteföretag och teorier om vad som pÄverkar medarbetaren i valet att stanna kvar pÄ sin arbetsplats.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Arbetet Àr ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, pÄ Linnéuniversitet. VÀxjö kommun Àr just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanstÀlla hela IT-organisationen för att göra servicen för anstÀllda och medborgare bÀttre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammastÀlla IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar Àr Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förÀndringar har önskemÄlet om ett enklare sÀtt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

Det finns idag mÄnga olika sÀtt att benÀmna och utföra utvecklingssamtal. En av de samtalsmodeller som den senaste tiden nÄtt framgÄng inom omrÄdet Àr Amforas Samtalsmodell KomfortgrÀnsen(R). Denna studie Àr en beskrivning av hur medarbetare upplever utvecklingssamtal som förs i grupp enligt ovan samtalsmodell samt vilka effekter av gruppdialogen som erfars. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssÀtt. Medarbetarna beskrev tre övergripande delar: gruppdynamiken och processen, effekter av gruppdialogen och gruppdialogens effekt pÄ organisationen.

Bakgrund: MÄnga organisationer stÄr idag inför en allt hÄrdare konkurrens, vilket stÀller ökade krav pÄ stÀndig utveckling och förnyelse. För att uppnÄ detta krÀvs en ökad kundorientering samt att bÀttre kunna ta tillvara pÄ medarbetarnas potential. Ett sÀtt att möta dessa ökade krav har varit att börja fundera pÄ att förÀndra arbetsorganisationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera Vildmarkshotellets konferensprocess samt ge förslag pÄ hur denna kan förbÀttras. Genomförande: Studien började med en diskussion kring uppdraget. DÀrefter pÄbörjade vi en litteraturstudie som lÄg till grund för det empiriska material som samlats in via intervjuer med hotellets ledningsgrupp, avdelningschefer samt vissa medarbetare.Rekommendationer: De brister som i dagslÀget finns inom Vildmarkshotellets konferensprocess kan frÀmst hÀrledas frÄn dagens funktionella organisationsstruktur och det Àr tre övergripande aspekter som Vildmarkshotellet skall fokusera pÄ.

Studiens syfte var att undersöka ambivalent sexism pÄ ett mansdominerat industriföretag. Ambivalent sexism Àr ett begrepp som innefattar tvÄ typer av sexism, fientlig (hostile) och vÀlmenande (benevolent). Glick och Fiskes verktyg Ambivalent Sexism Inventory (ASI) anvÀndes i undersökningen. Deltagarna bestod av 744 anstÀllda i organisationen. Studien visade att graden av ambivalent sexism var förhÄllandevis lÄg.  I organisationen var mÀn mer sexistiska Àn kvinnor och arbetare var mer sexistiska Àn tjÀnstemÀn.

Varje dag begÄs misstag utav mÀnniskor. För piloter kan dessa misstag bli fatala. LÀnge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begÄngna och pÄ sÄ sÀtt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmÀrksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen pÄvisas. DÄ en olycka intrÀffar skiljer man mellan osÀkra handlingar och latenta förhÄllanden.

Det finns en hel del svÄrigheter för företag nÀr de expanderar, det Àr svÄrt att fÄ med alla delar. Företaget som jag jobbar för har just stÄtt inför detta problem, och det som inte har följt utvecklingen i expansionen Àr synsÀttet man har haft pÄ styrningen av företaget. Det var kanske nÄgot som fungerade nÀr företaget var litet men det har inte utvecklats i takt med att företaget har vÀxt. Idag omsÀtter företaget 160 miljoner kr. Det som företaget behöver hjÀlp med Àr att skapa rutiner och styra upp organisationen sÄ att den skall fungera bÀttre Àn vad den gör idag.

SammanfattningStudiens syfte Àr att förstÄ och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primÀra förhandlingsskyldigheten fungerar pÄ en svensk högskola.Studiens teori bygger pÄ fem element som Àr grundlÀgganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka Àr; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats pÄ en organisations medbestÀmmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förstÄelse av fenomenet medbestÀmmande -förhandlingens tillÀmningsomrÄde.Den metod som jag anvÀnt mig av Àr den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförstÄelse av de handlingar och sociala processer som informanterna prÀglas av. Detta görs genom att försöka förstÄ och beskriva informanternas upplevelse av medbestÀmmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personalchef och bitrÀdande personalchef pÄ den undersökta organisationen, för att fÄ deras syn pÄ lagrummets tillÀmpning. Jag har Àven genomfört tvÄ deltagande observationer, dÄ jag deltagit under organisationens medbestÀmmandeförhandlingar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kommunikationsarbetets förutsÀttningar i organisationen LuleÄ kommun och att ta reda pÄ vilka problem som rÄder. UtgÄngspunkten Àr fem kvalitativa forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom kommunikationsarbetet. Utövarnas erfarenheterer har sedan analyseras i olika teman. Bland uppsatsens resultat redovisas vilka omrÄden som upplevs som problematiska inom kommunikationsarbetet. Uppsatsen ger sedan konkreta förslag pÄ vilka förbÀttringar som kan bidra till att den strategiska kommunikationen stÀrks.

SamhÀllet har under de senaste Ärtiondena inriktat sig allt mer pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hÀlsopromotion, det vill sÀga frÀmjande av hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hÀlsopromotion anvÀnds för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets vÀrderingar. AnstÀllda har intervjuats dÀr utgÄngspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hÀlsopromotion och hur vÀrderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret anvÀnder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli sjÀlvstyrande.

Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter pÄverkar överrapportering mellan sjukvÄrdspersonal pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Syftet Àratt kunna förstÄ överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag pÄ strukturförbÀttringar sÄ att dessa överrapporteringar kan effektiviseras bÄde tid- och energimÀssigt. Det leder till studiens andra syfte, nÀmligen att ge förslag pÄ hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett sÄ kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och dÀrför finns det inte heller en bestÀmd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag pÄ vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta..

Ökande globalisering och minskande intrĂ€desbarriĂ€rer har förĂ€ndrat konkurrensbilden i mĂ„nga branscher. För att stĂ€rka sin konkurrenskraft vĂ€ljer dĂ€rför mĂ„nga organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgĂ„enden och uppköp. Med fördelarna med samgĂ„enden och uppköp följer tyvĂ€rr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anstĂ€llda pĂ„ Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgĂ„ende och tvĂ„ uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. DĂ€refter analyserade jag vad som kĂ€nnetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.