Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

Syftet har varit att utifrÄn ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förstÄelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lÀgga fokus pÄ vad en arbetsrelaterad konflikt innebÀr, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr inspiration har hÀmtats frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. I studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebÀr att parterna har svÄrt att enas om olika Äsikter gÀllande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstÄr delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör pÄ den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som Àgare. Fallföretaget i vÄr studie blev för sex Är sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förÀndringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förÀndringar som genomförts och med hjÀlp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förÀndringarna har mottagits i organisationen pÄ det sÀtt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer bÄde i fallföretaget och hos PE-Àgaren. Vi har i studien fÄtt reda pÄ att fallföretaget, utifrÄn direktiv frÄn de nya Àgarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur pÄverkar Àven arbetsgruppens och organisationens totala resultat. UtgÄngspunkten för studien Àr arbetslivets förÀndrade förutsÀttningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att Àven introduktionen antas ha fÄtt en mer framtrÀdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar pÄ att fördjupa sig i hur detta har pÄverkat introduktionsprocessen av nyanstÀllda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanstÀllda, försöker pÄverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, vÀrderingar och arbetssÀtt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information frÄn organisationens hemsida, tillhandahÄllna dokument samt intervjuer som dÀrefter tolkats och analyserats med hjÀlp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen Àr att Handelsbanken anvÀnder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanstÀllda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstÀmmer med organisationens behov.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mÄl i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes pÄ Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen frÄn dessa intervjuer analyserades sedan utifrÄn den teoretiska referensramen som innehÄller teorier om mÄlstyrning och organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns mÄlsÀttning Àr diffus och svÄrtolkad.

Denna uppsats grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gÀllande IT i en organisation. Beslutsfattandet nÀr det gÀller IT pÄverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mÄl och metoder för att uppnÄ mÄlen. Att uppnÄ mÄlen Àr ingen trivial uppgift och Àr kantat av mÄnga problem. ITstyrning ses om en lösning pÄ dessa problem med beslutsfattande om IT dÀr den ska styras för att överensstÀmma med organisationens strategiska mÄl och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och vÄra centrala frÄgestÀllningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur Àr beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frÄgor utfördes en initial litteraturstudie dÀr vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.

Studiens syfte Àr att se pÄ ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren pÄ studien var relevant för att besvara frÄgestÀllningarna. Ledare frÄn tvÄ olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrÄn teorier om interkulturalitet.

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

Organisationens mÄl Àr att de gÀster som kommer till hotell/konferensanlÀggningen skall bli behandlade som kungar. AffÀrsidén i organisationens lyder: "UrsÀkta ers majestÀt! Hos oss Àr alla gÀster kungar". För att fÄ gÀsterna att kÀnna sig som kungar krÀvs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstÀnk, kommunikation och förstÄelse mellan personalen.Studien Àr en fallstudie i förbÀttringsarbete och skall ge organisationen verktyg att anvÀnda i förbÀttringsarbetet. Syftet med studien Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbÀttringsomrÄde ska vidareutvecklas som ett projekt.

Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Medarbetarskap har fÄtt mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. MÄnga organisationer strÀvar efter att förbÀttra samarbetet inom och över avdelningsgrÀnserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergÄtt till att ta en mer aktiv roll i arbetet. EnkÀtundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet dÀr medarbetarskap undersöktes utifrÄn F. HÀllstén och S.