Bakgrund: Diabetes typ 2 ?r en kronisk och progressiv sjukdom d?r en god glykemisk kontroll ?ravg?rande f?r att f?rebygga komplikationer. Sjukdomen st?ller stora krav p? individensegenv?rdskapacitet, d? dagliga beslut kring kost, fysisk aktivitet och l?kemedelsbehandling direktp?verkar glukosniv?erna. F?rm?gan att uppn? och bibeh?lla god glykemisk kontroll ?r n?ra relateradtill h?lsolitteracitet och individens m?jlighet att f?rst?, v?rdera och oms?tta information i praktiskhandling.

Hösten 2007 genomfördes denna jĂ€mstĂ€lldhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstĂ„s i relation till jĂ€mstĂ€lldhet. Den konkreta och övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Vilka hinder och möjligheter framtrĂ€der för jĂ€mstĂ€lldhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frĂ„gan stĂ€lldes följande frĂ„gor till mitt material: FramtrĂ€der det nĂ„gra skillnader inom organisationen som Ă€r relaterade till kön/genus? Hur framstĂ€lls kvinnor och mĂ€n i interntidningen? Vilka förestĂ€llningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkĂ€ter, dĂ€refter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgĂ„ngspunkt Ă€r organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gĂ€ller strukturer, ledarskap, symbolism och förĂ€ndring. Även teoretiska resonemang om systemförĂ€ndrande/systembevarande jĂ€mstĂ€lldhetsarbete applicerades pĂ„ materialet.

SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

 I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur h?gstadieelever anv?nder sina mo-biltelefoner i vardagen och hur de sj?lva upplever att mobilanv?ndningen p?verkar deras s?mn och skolprestation. Studien genomf?rs mot bakgrund av att mobiltele-fonen blivit en central del av elevers sociala och akademiska liv, samtidigt som dess roll i skolmilj?n ?r omdebatterad. De teoretiska ramarna utg?r fr?n det socio-kulturella perspektivet p? l?rande (Vygotskij, 1978) samt medium theory (Mey-rowitz, 1985), om hur socialisering och gruppidentitet utvecklas.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Det Àr allmÀnt kÀnt att individer i en organisation Àr beroende av nÄgon form av styrning för att organisationen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. FrÄn att i stor utstrÀckning ha tillÀmpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utstrÀckning ÀndvÀnda styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utstrÀckning pÄ att styrningen i organisationer verkar misslyckas. UtifrÄn detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. HÀrav försöker vi, i denna rapport, skapa förstÄelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Offshoring, att ett företag delar av sin verksamhet till ett annat land, har blivit allt mer uppmÀrksammat, bÄde av IT-företag och av fackpress. I denna uppsats har vi undersökt hur informanter vid tre företag i Sverige anser att deras företag har pÄverkats, organisatoriskt, efter det att de startade sin offshoring till Indien. Utöver detta har informanter vid kringliggande organisationer i den svenska IT-sektorn intervjuats för att ge sin syn pÄ hur offshoring kan pÄverka den svenska IT-sektorn och dess företag. Resultatet av undersökningen visar att de undersökta företagen har pÄverkats genom förbÀttrade arbetsprocesser inom organisationen. Personal har omplacerats eller vidareutbildats inom organisationen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

 Denna studie tar sin utgÄngspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet pÄverkade deras fritid.  DÀrför genomfördes en kvalitativstudie med fokus pÄ intervjuer i syfte att fÄ kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svÄrt att koppla bort arbetet pÄ sin fritid. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för denna studie Àr; vad Àr det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid pÄverkas negativt av arbetet? Vad Àr orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska pÄverkas negativt av arbetet?Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gÀllande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De kÀnner sig ensamma i sitt arbete och upplever lÄg grad av socialt stöd men Àven otydliga krav.