Sök:

Sökresultat:

2852 Uppsatser om Den lärande gruppen - Sida 12 av 191

Handlingsbarhet, nÄgot nytt? - En kritisk studie om handlingsbarhet

Handlingsbarhet Àr ett perspektiv pÄ IT-system vilket fokusera pÄ vad som görs vid interaktionen mellan anvÀndaren och IT-systemet i verksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av mÀnniskor och IT-system kommer i fokus. Detta perspektiv Àr utvecklat av forskare i VITS-gruppen vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granska handlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrÄn kriterierna för god handlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hur kriterierna för god handlingsbarhet Àr relaterade till varandra, utan att relationer kunnat hÀrledas mellan samtliga kriterier vilket tyder pÄ att de Àr inhomogena och lösryckta.

Åhhh vad det Ă€r kul med matte?!: ett försök att öka flickors tilltro till och intresse för matematik i grundskolans Ă„r 9

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrÄn kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gÀllande Àmnet matematik. UtgÄngspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor pÄ min slutpraktik under vintern 2003. Jag anvÀnde mig av tvÄ grupper frÄn Ärskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever dÀr alla var av kvinnligt kön.

Behövs personlighetstester för att kunna skapa en bra projektgrupp?

För att man ska lyckas med ett projekt sÄ Àr det ytterst viktigt att man har en projektgrupp som Àr kompetent och som arbetar bra. Gruppen ska helst vara anpassad till projektet och det ska finnas en variation av personligheter. Hur skapar man dÄ sitt dream team?Det finns en hel del olika tillvÀgagÄngssÀtt och olika syn pÄ en lyckad/bra projektgrupp. I detta arbete definieras en bra grupp som en grupp som arbetar effektivt för att uppnÄ dem uppsatta mÄlen utan att man stöter pÄ enkla problem lÀngst vÀgen. Detta görs genom att man kompletterar varandra. För att man ska fÄ en bra projektgrupp sÄ finns det en del faktorer som man bör tÀnka pÄ.

?Jag dricker inte mer Àn andra? ? prediktion av alkoholkonsumtion utifrÄn upplevda dryckesnormer.

En kvantitativ enkÀtundersökning bland 72 kvinnor och 31 mÀn frÄn tvÄ studieinriktningar pÄ Högskolan i BorÄs, utfördes i syfte att undersöka förhÄllandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes Àven hur förhÄllandet pÄverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mÀttes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfÀlle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivÄ) hos tvÄ referensgrupper: vÀnner och andra studenter, i jÀmförbar Älder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos bÄde den proximala gruppen vÀnner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre Àn den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns Àven signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

Pulsjakten : En fyra mÄnaders trÀningsintervention

I dagens stillasittande samhÀlle, dÀr individer Àr allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvÀmligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstÄnd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör pÄ sig i mindre utstrÀckning. NÄgot som skulle kunna Àndras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anstÀllda pÄ LÀnsförsÀkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra mÄnader pÄ sig att trÀna innan de genomgick ett Ätertest, som var en exakt kopia pÄ test ett, för att se hur stor förÀndring som gick att fÄ genom trÀning gÀllande puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin trÀningsmÀngd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

UtvÀrdering av stresshanteringsprogram pÄ Volvo Lastvagnar AB, UmeÄ

Antalet sjukskrivna har sedan slutet av 1990-talet ökat dramatiskt. Framför allt Àr det sjukskrivna p g a psykisk ohÀlsa som har ökat. ArbetsförhÄllandena tillskrivs ofta stor betydelse. Det kÀnns dÀrför angelÀget att arbeta förebyggande pÄ arbetsplatserna för att reducera stressfaktorer och i förlÀngningen minska sjukskrivningstalet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera ett stresshanteringsprogram för en grupp bestÄende av 14 produktionstekniker anstÀllda pÄ Volvo Lastvagnar AB, UmeÄ. Alla i fullt arbete.

"Det finns ingen föreskriven tolkning." : En intervjustudie om bibliodrama som metod att tolka Bibeln.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse. I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmÀts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgÄng till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer ocksÄ att det inom bibliodramaaktiviteten sÀllan finns nÄgot uttalat mÄl att nÄ en fÀrdig tolkning eller förstÄelse av den bibeltext gruppen arbetar med. DÀrför bör bibliodrama frÀmst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som Àven inkluderar andra skeenden och metoder.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

KörsÄng som fritidsaktivitet : en kÀlla till vÀlbefinnande

Varje vecka trÀffas över 400 000 personer i Sverige för att pÄ fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsÄngare upplevde förÀndring av vÀlbefinnande i form av förÀndring av kÀnslotillstÄnd och vÀrk vid körsÄngsrepetition, samt dels om det var nÄgon skillnad i vÀlbefinnande vid körsÄngsrepetition mellan grupper med lÀgre respektive högre hÀlsonivÄ. En första enkÀt med frÄgor rörande demografisk data och hÀlsoskalor sÀndes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande kÀnslotillstÄnd och vÀrk, före respektive efter en körsÄngsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lÀgre hÀlsonivÄ (LH) (n=32) och en grupp med högre hÀlsonivÄ (HH) (n=32) ut.

Avvikande lateralisering av motortrösklar hos vuxna som stammar : En TMS-studie

Stamning Àr en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte Àr klarlagd. En vÀxande mÀngd studier ger dock stöd för att stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vÀnstra hemisfÀren. En studie (Sommer et al., 2003) som anvÀnde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vÀnster hemisfÀrs handmotorarea, det vill sÀga att det krÀvdes starkare stimulering för att vÀcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmÀrksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfÀrsskilnader i MT hos PsS.

Dramapedagogik : en mÄngsidig utmaning

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Vem tar hand om barnet? : En studie av mÀns uttag av ersÀttning för vÄrd av sjukt barn

Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..

Kvalitetsbedömning och musiksmak : PÄverkar musikalisk bakgrund förmÄgan att bedöma ljudkvalitet?

I uppsatsen söks svaret pÄ frÄgan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) pÄverkar förmÄgan att bedöma ljudkvalitet. TvÄ grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jÀmförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmÄga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jÀmförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna rÄder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden pÄverkar förmÄgan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmÄga Àn gruppen klassiskt..

Idrott - ett verktyg för samhÀllsintegration?

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i Ärskurs 4 med avseende pÄ fonologisk och ortografisk förmÄga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i Ärskurs 4 fördelade pÄ 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mÀta fonologisk och ortografisk förmÄga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem lÀs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utlÀsas i sÄvÀl den lÄgpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mÀter ordigenkÀnning, dÀr flickorna uppvisade högre resultat. I den lÄgpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvÀrdiga eller nÄgot högre Àn flickornas pÄ de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var dÀremot flickornas resultat likvÀrdiga eller nÄgot högre Àn pojkarnas.

Man Àr som man Àr. En diskursanalys av hur tvÄ yrkesgrupper unga mÀn talar om manlighet

Syfte Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka diskurser som rÄder kring manlighet bland unga mÀn inom olika yrkeskategorier i Äldern 20-29 Är, samt att fÄ en djupare förstÄelse för varför dessa diskurser existerar.FrÄgestÀllningar ?Vilka diskurser kan urskiljas nÀr unga mÀn talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhÄller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utlÀsas mellan de tvÄ grupperna?? Metod Jag haranvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ fokusgrupper, en med fyra unga mÀn med nÄgon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga mÀn som studerar ett akademiskt Àmne. Baserat pÄ diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys Àr indelade i tre teman, baserade pÄ frÄgestÀllningarna. Dessa Àr uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->