Ett vanligt Ă„terkommande problem i samhĂ€llet idag och som mĂ€nniskan dagligen handskas med Ă€r bristen att kommunicera. LĂ€nge har mĂ€nskligheten strĂ€vat efter att komma med nya lösningar för hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var pĂ„ jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en vĂ€rld dĂ€r kommersialiseringen Ă€r en del av verkligheten och dĂ€r företag mĂ„ste förmĂ„ att kommunicera för att inte slĂ€pa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbvĂ€xande vĂ€rlden har Ă€ven lett till att samhĂ€llet och miljön har pĂ„verkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, Ă€ven kallat företagssamhĂ€llsansvar har dĂ€rför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mĂ€nsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur elever med hörselnedsÀttning deltar i dialog och samspel. NÀrmare bestÀmt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjÀlpmedel. I skolans styrdokument föresprÄkas elevaktiva arbetssÀtt och dialogen betonas sÀrskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krÀvs deltagande pÄ lika villkor samt tillgÄng till ett gemensamt sprÄk. I dag fÄr 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur handledningssamtalets innehĂ„ll och form kan bidra till deltagarnas lĂ€rande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna sjĂ€lva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förvĂ€ntas dessa faktorer visa pĂ„ hur de kan bidra till och ge förutsĂ€ttningar för lĂ€rande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett lĂ€randeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstĂ„ hur lĂ€rande konstrueras. LĂ€rande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet Ă€r kommunikationen och sprĂ„ket centralt vid förstĂ„elsen för hur mĂ€nniskor lĂ€r. Övriga teoretiska utgĂ„ngspunkter som anvĂ€nds vid analys och tolkning av resultatet Ă€r det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benĂ€mnda kategoriska och relationella perspektiven.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhÄllanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjÀlp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser pÄ tre olika nivÄer i skolsystemet: skolnÀmnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frÄgestÀllningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av sÀrskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra sÀrskiljande lösningar?3. Vilka olika förhÄllanden framtrÀder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever det stöd som elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har. Jag utgÄr dÄ frÄn frÄgorna: ? Hur ser lÀrare pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter? ? Hur ser det nuvarande stödet ut? ? Vilket stöd önskar lÀrarna till elever i lÀs-och skrivsvÄrigheter?Teori: I teorin beskrivs de tvÄ huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter och det stöd som eleverna har Àr förankrat i nÄgon av dem och vad det i sÄ fall innebÀr i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bÀrare till sina svÄrigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svÄrigheter i ett samspel mellan elev, lÀrare och miljö (Persson, 2007).

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingÄr i. Uppsatsens frÄgor berör dÀrmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftsprÄk, samt vilka redskap de anvÀnder sig utav dÄ detta sker. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön Àr av stor betydelse för mÀnniskans lÀrande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmÀtningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjÀrdeklassares lÀsförmÄga har försÀmrats. DÄ Sverige jÀmförs med andra lÀnder sÄsom Indien i dessa mÀtningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftsprÄkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

BakgrundInom sjukvÄrden Àr det grundlÀggande med en fungerande kommunikation, dÄ det ger förutsÀttningar för en god omvÄrdnad. Kommunikation innebÀr bland annat överföring av information. Alla patienter har rÀtt till information om procedurer och ÄtgÀrder, vilket Àven gÀller dÄ patienterna Àr barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vÄrden och ges möjlighet till medbestÀmmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet fÄr en bÀttre förstÄelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

AbstraktAmanda Lundqvist (2011).  Katten förstÄr mina kÀnslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i GÀvle.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Svenska 1 arbetar med betygssÀttning och bedömning av elever med hörselnedsÀttningar, bÄde i vanliga skolor sÄvÀl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar Àven upp undantagsbestÀmmelsen, den sÄ kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillÀmpas och/eller om lÀrare istÀllet anpassar undervisningen under kursens gÄng. Studien lyfter Àven skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssÀttning och tillÀmpning av pysparagrafen.Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men dÄ fokus Àr riktat mot specialpedagogiska frÄgor om hur man bedömer och betygssÀtter elever med funktionsnedsÀttningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har dÀrmed valts som studiens teoretiska ram.Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.