Den hÀr studien bygger dels pÄ en narrativ analys av artiklar i SmÄlandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels pÄ en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation dÀr den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen stÀller följande frÄgor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad Àr det som utmÀrker deras texter?? Kan en organisation fÄ publicitet i de lokala medierna utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur gÄr det att förstÄ detta?? Om Orrefors Kosta Boda anvÀnder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka Àr dessa?? I vilken utrÀckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner dÀr de har sin verksamhet?Studien bygger pÄ fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det gÄr att fÄ publicitet utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det hÀr fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i bÄde medier och affÀrsvÀrlden.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill sÀga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska anvÀndandet. UtifrÄn detta Àr mÄlet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhÀllet hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsÀtter ha i det nuvarande anvÀndandet av tekniken. FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ hur stor roll bilden av det medialiserade samhÀllet spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrÄgor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig frÀmst i medialiseringsteorin och media literacy.

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Demenssjukdom Àr vanligt förekommande inom distriktsjukvÄrd. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig pÄ arbetsmetoder i vÄrden. Sjuksköterskors upplevelser av det vÄrdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom Àr fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sÀtta sig in och förstÄ livsvÀrlden hos en person med kognitiv svikt krÀver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förstÄelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nÀra mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vÄrdande möte eller samtal.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

I detta arbete ligger fokus pĂ„ upplevelseutbildning, mer specifikt de Ă€ventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden stĂ„r idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för mĂ€nniskors fria tid, dĂ„ forskning visar att arbete och fritid pĂ„verkar varandra och utgör en helhet i mĂ€nniskors sociala liv.Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgĂ„r vi frĂ„n begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsansprĂ„k samt rörelser mellan olika livssfĂ€rer. Arbetet Ă€r kvalitativt till sin art och bygger pĂ„ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram Ă€r framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och JĂŒrgen Habermas (1996).

VÀrlden idag blir mer och mer globaliserad och förmÄgan att kunna kommunicera pÄ engelska efterfrÄgas i hög grad. SamhÀllets utveckling sÀtter Àven sin prÀgel pÄ skolan dÀr den muntliga kommunikationen betonas inom sprÄkundervisningen idag.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ engelsklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig muntligen av mÄlsprÄket i sin engelskundervisning och deras förhÄllningssÀtt till sitt eget anvÀndande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier frÄn det engelska klassrummet har visat att ju mer lÀraren talar engelska desto mer talar Àven eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).MÄlet har varit att dels studera i hur stor utstrÀckning de tvÄ lÀrarna talar engelska respektive svenska pÄ lektionen men Àven att undersöka bakomliggande syften och motiv till sprÄkvalet hos deltagarna. DÄ önskan har varit att studera bÄde teori och praktik hos lÀrarna har observation och intervju lÀmpat sig bra som val av metod.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur olika förskolor arbetar med sprÄkutveckling med hjÀlp av de sprÄk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmÄl för att stödja barnen i deras sprÄkutveckling? 2. Finns det nÄgra skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med sprÄkutveckling? 3.

I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrÀtt. Fenomenen Àr en del av en pÄgÄende debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sÀllan ingÄr begreppen dÄ man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska pÄföljder, dessa pÄverkar mÀnniskors vardag.Syftet med denna studie Àr att se hur diskurser, sÀtt att tala om, förstÄ och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhÀllet, som granskare av makten och som frambringare av information till allmÀnheten. UtifrÄn objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.

Det hÀr arbetet har frÀmst koncentrerat sig pÄ att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebÀr samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och lÀromedel för Engelska A. DÀrtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhÄller sig till en kommunikativ sprÄksyn. För att komma ifrÄn de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har hÀr anvÀnts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det pÄ ett bra sÀtt fÄngar upp det man vill uppnÄ med det vidgade textbegreppet. Metoden som har anvÀnts för detta har varit att jÀmföra de tre första kapitlen i vart och ett av lÀromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jÀmförts ur tvÄ aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har Äterfunnits i lÀromedlen och lÀrarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till tvÄ viktiga slutsatser. Den första slutsatsen Àr att mÄnga olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i lÀromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock Àr de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand dÀr för att fördjupa elevernas förstÄelse av texterna.