Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Konsten att berÀtta historier med bilder och illustrationer Àr nÄgot som har funnits i flera tusen Är. Detta kandidatarbete undersöker Àmnet illustrerad narrativ och redogör olika aspekter och principer som Àr avgörande för att man ska kunna förmedla ett budskap med hjÀlp av illustrationer. Idag förknippas illustrerad narrativ framför allt med serietidningar, bilderböcker och grafiska romaner som berÀttar en narration i form av en serie av bilder. Under den teoretiska delen av arbetet har jag först gÄtt igenom illustrerat narrativs historia och sedan redovisat principer för det moderna illustrerat narrativet. Jag har ocksÄ forskat kring bildens kommunikativa vÀrde och samspelet mellan bild och text.

Bakgrund: MÄnga barn med autism har svÄra sociala och kommunikativa problem, vissa har Àven beteendeförÀndringar som skapar problem Àven för deras familjer. NÀr problemen blir sÄ stora att hela familjelivet pÄverkas vÀljer vissa förÀldrar att lÀmna sitt barn till personal pÄ barnboende för barn med funktionsnedsÀttning.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet Àr att alla barn pÄ barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs pÄ barnboendet. Syftet med studien Àr att beskriva hur personalen pÄ barnboendet för barn med autism upplever om förbÀttringsarbetet har möjliggjort för barnen att anvÀnda kommunikationshjÀlpmedel och vara delaktiga pÄ barnboendet?Metod: FörbÀttringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien Àr en fallstudie dÀr OD metodiken beskrivs likvÀl som personalens upplevelser av förbÀttringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmÄgor, hÀr tillÀmpat pÄ det centrala innehÄllet geometri Är 4-6.Teori: Studiens avsikt Àr att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förstÄelse av geometriska begrepp och dÀrigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det hÀr arbetet dels ett verktyg för att synliggöra pÄ vilka skilda sÀtt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man frÄn deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförstÄelsen och dÀrmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin Àr den lÀrandeteorin som utgör referensram för elevers lÀrande i den hÀr studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vÄr egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med sprÄkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillrÀckliga men nÀr en individ blir patient och hamnar i en sjukvÄrdssituation kan sprÄkliga eller kommunikativa hinder uppstÄ. Det beror pÄ att förmÄgan att behÀrska ett sprÄk Àr situationsberoende. Kommunikation sker i mÄnga olika former, i centrum stÄr överföring av information mellan avsÀndare och mottagare. NÀr informationsöverföringen sker i bÄda riktningarna och informationen som förmedlas bekrÀftas av de som Àr inblandade sker kommunikationen pÄ ett sÀkert sÀtt.

Problem:proAros har en idébank som Àr framarbetad av utvecklingsenheten för att frÀmja idégenerering och nytÀnkande inom organisationen. Problemet Àr att idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ÀndÄ verkar ingen anvÀnda sidan för att lÀmna sina idéer. Under studien framkommer det att mÄnga av de anstÀllda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation rÄder inom hela organisationen.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ svar pÄ frÄgan varför idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstÄr vid informationsspridning inom organisationen.Metod:De metoder som anvÀnds i denna uppsats Àr dels kvalitativa intervjuer men Àven kvantitativa enkÀtundersökningar bland anstÀllda inom proAros. Blandningen av djupgÄende intervjuer och enkÀter har sedan lett till slutresultatet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Biblioteken runt om i vÀrlden har under de senaste Ären arbetat hÄrt för att hÀnga med i den mobila kommunikativa utvecklingen. Ett sÀtt har varit att implementera QR-koder i sin verksamhet men resultaten har varit av varierande slag. Denna studies syfte var att titta pÄ fem olika QR-kodsprojekt inom biblioteksvÀrlden och undersöka vad som utgör grunden för ett framgÄngsrikt QR-kodsprojekt.UtifrÄn detta syfte formulerades fyra frÄgestÀllningar:Under vilka förutsÀttningar kan QR-koden vara anvÀndbar för biblioteksverksamhet? Vilka sÀrskilda fördelar/möjligheter kan QR-koden skapa som verktyg för biblioteken? Vilka risker/nackdelar kan QR-koden föra med sig som verktyg för biblioteken? Varför vÀljer biblioteken att anvÀnda sig av QR-koder i sin verksamhet?Metoden för denna studien var av kvalitativ karaktÀr dÀr QR-koden var fokus för en fallstudie. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer.Genom att besvara de fyra frÄgestÀllningarna har studien visat att för att lyckas med en QR-kodssatsning inom biblioteksverksamhet bör man:? Göra en grundlig förstudie, dÀr fokus bör ligga pÄ anvÀndaren och deras behov.? Man bör ocksÄ anvÀnda QR-koderna pÄ ett tilltalande vis, som fÄngar anvÀndarens intresse, bÄde nÀr det gÀller projektets fysiska utformning samt innehÄll.? TÀnka pÄ QR-kodens placering.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollÀrare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmÄgan hos barn med autismspektrumtillstÄnd, utifrÄn förskolans lÀroplan.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna möjligheter och hinder i strÀvan mot de kommunikativa mÄlen i förskolans lÀroplan nÀr det gÀller barn med autismspektrumtillstÄnd?? Hur genomför förskollÀrarna arbetet i barngruppen sÄ att barnen med autismspektrumtillstÄnd stimuleras och utmanas i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjÀlp tycker förskollÀrarna att de sjÀlva behöver och fÄr för att kunna strÀva efter att varje barn utvecklar sin förmÄga att kommunicera med andra?Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrÄgor undersöker jag hur fyra förskollÀrare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstÄnd (AST). Respondenterna har flera Ärs erfarenhet av barn med AST i förskolan. TvÄ pedagoger arbetar pÄ resursavdelningar och tvÄ pÄ specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollÀrarna Àr övervÀgande positiva till möjligheterna att strÀva mot mÄlen.

Konsten att berÀtta historier med bilder och illustrationer Àr nÄgot som har funnits i flera tusen Är. Detta kandidatarbete undersöker Àmnet illustrerad narrativ och redogör olika aspekter och principer som Àr avgörande för att man ska kunna förmedla ett budskap med hjÀlp av illustrationer. Idag förknippas illustrerad narrativ framför allt med serietidningar, bilderböcker och grafiska romaner som berÀttar en narration i form av en serie av bilder. Under den teoretiska delen av arbetet har jag först gÄtt igenom illustrerat narrativs historia och sedan redovisat principer för det moderna illustrerat narrativet. Jag har ocksÄ forskat kring bildens kommunikativa vÀrde och samspelet mellan bild och text.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation Àr att vi fÄtt uppfattningen att kommunikationen pÄ arbetsplatsen Àr en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredstÀllande. Syftet med denna uppsats Àr att belysa, beskriva och förstÄ eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gÀller ledarnas kommunikation pÄ ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det Àr fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att fÄ ut bÀsta resultat av intervjuerna anvÀndes en semistrukturerad intervjuguide.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? Àr en nÀtverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlÀgga enskilda aktörers nÀtverk samt besvara frÄgestÀllningarna vilka förutsÀttningar för informationsspridning och group performance som gÄr att hÀrleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nÀtverk. Studieobjektet för uppsatsen Àr MTR Stockholm som pÄ uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmÀrksammat att verksamhetsomÄrdet lokalvÄrden klarat sina uppdrag med bravur senaste Äret efter att vissa organisatoriska förÀndringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom dÀrigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvÄrden vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsomrÄden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter pÄ olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.