Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Ett flertal studier har undersökt anvÀndandet av olika typer av efterfrÄgan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn pÄvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig Ät i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till mÄttligutvecklingsstörning och en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, nÀr personen inte har tillgÄng till en specifik referent. Studien har ocksÄ undersökt vokabulÀr hos de bÄda grupperna och om detta har nÄgon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de vÀljer.

Titel Social media management ? frÄn flum till finrumFörfattare Anton Eliasson & Victor EgnellHandledare Orla VigsöKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin VÄrterminen 2014Sidantal 42 (exklusive bilaga)Antal ord 13465Syfte Syftet med studien Àr att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samtundersöka om yrket visar tecken pÄ en professionaliseringsprocess.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sju intervjuer med individer anstÀllda pÄ olika organisationer, bÄde internt och externt, som föll under vÄr definition av social media manager.Huvudresultat Det finns en mÀngd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsomrÄde. Studiens respondenter har samtliga nÄgon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men fÄ har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt Àr ocksÄ vikten i att hÄlla sig aktuell. PÄtagligt Àr ocksÄ Äsikterna om att utvÀrdering Àr viktigt, dÄ sociala medier fortfarande Àr i dess linda och effekterna oklara.

Kommunikation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som baserar sig pÄ relationer och möten mellan mÀnniskor. Det handlar Àven om information och pÄverkan mellan mÀnniskor med hjÀlp av tal och kroppssprÄk. Kommunikativa handlingar Àr och bör vara inriktade mot att uppnÄ inbördes förstÄelse, att parterna uppfattar ett budskap pÄ likartat sÀtt.Vi kan se att dagens samhÀlle prÀglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsÀttningar för överföring och hantering av information i organisationen.KvinnorKan Àr en förening som arbetar för att:? StÀrka kvinnors stÀllning i nÀringsliv och samhÀlle? Utveckla entreprenörskapet och företagandet? Bidra till generell utveckling och tillvÀxt, nationellt och internationelltKvinnorKan arbetar bland annat med mÀssor, stipendieverksamhet samt har ett nÀtverksbygge för medlemmar.

AbstraktVi har i denna studie haft ambitionen att nÀrma oss en förstÄelse för invandrade anhöriga som tar hand om sina Àldre nÀrstÄende, deras egna sociala verklighet, med dess handlingar, normer och vÀrderingar. Syftet har ocksÄ varit att försöka förstÄ motivet till varför personer med invandrarbakgrund vÄrdar sina nÀrstÄende. Till sist har vi Àven strÀvat att fÄ kunskap om vad de anhöriga skulle vilja att den offentliga sektorn skulle kunna hjÀlpa dem med i deras vardagssituation. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser den sociala verkligheten ut för anhörigvÄrdare? Vilka faktorer pÄverkar valet att bli anhörigvÄrdare? Hur upplever anhörigvÄrdaren den offentliga sektorn? I vÄr studie Àr det den anhörige som Àr i fokus.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardsprÄk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och RedovisningsrÄdet, faststÀllda kraven pÄ att redovisningen skall vara jÀmförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste Ären och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, kÀnns dessa bÄda krav idag mycket aktuella. XBRL Àr ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmÀnt accepterade redovisningsprinciperna.

Webbloggens aktualisering i medielandskapet har inspirerat oss till denna uppsats vilken behandlar detta nya fenomen. FrÀmst riktas uppsatsens fokus mot att studera hur webbloggens potential kan anvÀndas som komplement till andra kanaler som anvÀnds för nyhetsförmedling och debatt i det offentliga rummet. Vidare önskar vi finna svaret pÄ om nÄgon demokratisk funktion för webbloggen existerar? Kan webbloggen som kommunikationskanal bidra till att skapa en deliberativ demokrati genom att inbjuda till dialog i offentligheten. Kan den information som publiceras komplettera den traditionella nyhetsförmedlingen?Till grund ligger en kvalitativ studie som bygger pÄ fÀltstudier pÄ sex bloggande journalister och deras webbloggar.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

En förutsÀttning att lyckas i skolan Àr att behÀrska undervisningssprÄket vilket Àven Àr en av faktorerna som pÄverkar andrasprÄkselevers framgÄng i skolan. Det kan framkomma att en andrasprÄkselev behÀrskar undervisningssprÄket i samband med samtal med sina kamrater men nÀr eleven vÀl sÀtter sig med en text med obekanta ord sÄ vet eleven inte hur den ska gÄ tillvÀga för att ta sig igenom texten. UtifrÄn problematiken kring andrasprÄkselevers sprÄkutveckling valde jag att undersöka vilka arbetssÀtt som frÀmjar andrasprÄkselevers sprÄkutveckling. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur verksamma klasslÀrare gÄr tillvÀga för att frÀmja andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och vilka arbetssÀtt de föredrar. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer för att se hur tvÄ verksamma klasslÀrare arbetar.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Den hÀr studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras sjÀlvkÀnsla pÄverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har bÄda lÀst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudÀmne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida vÄra kunskaper kan komma till anvÀndning i vÄra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmÄgor genom ett vidgat sprÄkbegrepp, med utgÄngspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, lÀroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lÀra. Skolan ska frÀmja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansÀttning av innehÄll och arbetsformer.

Denna kvalitativa studie diskuterar Àmnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus pÄ mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielÀrare för att belysa Àmnes­ integrering och förÀndringar inom bild­ och svenskÀmnet. Diskursanalys anvÀnds som metod för att kartlÀgga diskurser och belysa frÄgor om makt och förÀndring inom omrÄdet ?ord och bild?. I bÄda Àmnenas kommande Àmnesplan sker en förskjutning mot bÄde Àmnets och de enskilda kursernas innehÄll.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbÀttras genom att de tre Àmnena sammanlÀnkas i en allt större utstrÀckning. Bakgrunden Àr att mÄnga skolor arbetar Àmnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mÄl. I min Äsikt Àr de tre Àmnena lÀmpliga att förenas pÄ grund av deras kommunikativa innehÄll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildÀmnets kreativa och konstnÀrliga tÀnkande berikar övriga skolÀmnen. Som blivande bildlÀrare ser jag förstÄs gÀrna att bildÀmnet fÄr ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.