Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

Studiens syfte var att utifrÄn ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan Ä ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutstÀllning och Ä andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lÀrande. I studien anvÀndes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, sjÀlvrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en Äk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utstÀllningen gestaltades som en multimodal konfiguration dÀr eleverna var deltagare i produktionen av utstÀllningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i bÄde form och innehÄll (mening).

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ medieprogrammet har för erfarenheter gÀllande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förstÄelse och kunskap inom Àmnet, vilket kan resultera i att eleven fÄr en rÀttvis och likvÀrdig bedömning. Följande frÄgor stÀlldes: Hur upplever karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utstrÀckning anvÀnds elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer pÄ medieprogrammet? Hur arbetar lÀraren för att ge eleven en rÀttvis bedömning? För att nÄ syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn ett medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att flera av lÀrarna upplever bedömningsprocessen som komplicerad.

I ett tjÀnsteföretag Àr det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget stÄr för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benÀmner identitet, ska se ut. Det gÀller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, sÄ att en gemensam identitet kan uppnÄs. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag kan anvÀnda kommunikation för att pÄverka företagets identitet i önskad riktning.

Mind-mindedness refers to the mother?s ability to treat her child as an individual with a mental life of his or her own. In the present study, the purpose is to investigate the relationship between the amount of mind-related comments the mother produces when the child is 9 months of age and the child?s development in language and communication at the age of 15 months. The hypothesis is that the amount of mind-related comments the mother produces has a positive affect on the child?s language abilities as well as his or her ability to initiate joint attention.

NÀr sjukvÄrdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten fÄr han/hon svÄrt att identifiera, bedöma och ta stÀllning till vilka behov som bör tillgodose patienten. InnehÄllet i en relation bygger pÄ kommunikation och kommunikativa brister kan bero pÄ stress, osÀkerhet och rÀdsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vÄrden, alternativt inte vÄgar söka vÄrd. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohÀlsa upplever mötet med sjukvÄrdspersonal. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ fem sjÀlvbiografier.

Syftet Àr att synliggöra erfarenheter av det sprÄk som talas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen inom tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasieskolan. Studien inriktar sig pÄ att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur sprÄket tillÀmpas pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgÄtt frÄn tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslÀrare och elever inom tvÄ av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anlÀggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att sprÄket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anstÀllningsbarhet.

MÄnga mÀnniskor gÄr till jobbet och hÄller sig friska under en lÄng tid. Vad som karaktÀriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda pÄ. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ rektorer frÄn tvÄ olika skolor angÄende friskfaktorer i lÀrarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanstÀllts i sju omrÄden som pÄverkar lÀrarens hÀlsa; organisation, ledarskap, lÀrarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. SammanstÀllningen visar att bilden av friskfaktorer Àr komplex och att det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar individen.

InternetanvÀndande Àr idag vardag för mÄnga barn och unga. Barnen Àr medlemmar pÄ och anvÀnder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt anvÀnder snabbmeddelandeklienter sÄsom msn. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur 41 stycken tolvÄringar pÄ en skola belÀgen i en mindre ort i SkÄne anvÀnder internet, bÄde hemma och i skolan samt att ta reda pÄ hur skolan anvÀnder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvÄringarna om internet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes enkÀter med 41 stycken tolvÄringar samt intervjuer med deras lÀrare och rektor. I enkÀtundersökningen framgÄr det att en övervÀgande del av tolvÄringar bÄde har dator och internet hemma samt att mÄnga av dessa surfar helt sjÀlv.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

Crowdfunding is described as a facilitator for creative entrepreneurs in their gathering of funds for projects. This bachelor?s thesis  aims at finding differences in communication components found between successful and unsuccessful crowdfunding campaigns on one of the most popular platforms, Kickstarter. Through a quantitative content analysis and a rhetorical analysis of literary topoi this study suggests that there are apparent differences in usage of titles, text, visual expressions, rewards and in themes of preparation, humility as well as quality. The findings we present conclude that a campaign with a title consisting of eight words and one punctuation are more likely to succeed than other.