I alla typer av möten mellan mÀnniskor kan brist pÄ kommunikation leda till missförstÄnd och konflikter av olika slag. En situation, dÀr vi tror att detta kan vara sÀrskilt pÄtagligt, Àr nÀr polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda pÄ detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har Àven tittat pÄ vad polisens utbildning i det kommunikativa förhÄllningssÀttet innehÄller.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Syftet med examensarbetet Àr att ta del av förskollÀrares Äsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lÀrande, med fokus pÄ ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material Àr material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, fÀrg m.m.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla enkommunikativ leksak som ger barn möjligheter attlĂ€ttare kunna kommunicera och uttrycka sig kring sinaegna och andras kĂ€nslor.Utbudet av dagens leksaksmarknad undersöktes föratt hitta inom vilka omrĂ„den en intressant utvecklingskulle kunna vara möjlig. En undersökning kringbarn, lek, leksaker, kommunikation, Design för Allaoch barn med funktionshinder gjordes för att samlain nödvĂ€ndig fakta för att kunna tydliggöra vad somkrĂ€vs av en leksak och vilka behov som finns. En enkĂ€tundersökninggjordes ocksĂ„ för att fĂ„ en tydligare bildav de tre kĂ€nslor som valts att arbeta vidare med; glad,arg och ledsen. Dessa undersökningar har sedan legatsom grund för designprocessen dĂ€r jag har arbetat medskisser och modeller. Arbetet resulterade i en slutproduktdĂ€r en serie leksaker tagits fram, leksaksserienÄrlig.

Uppsatsen Àr en studie av mentorskapet pÄ en 7-9-skola. Syftet med vÄr undersökning Àr att ÄskÄdliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt Àr vanlig inom idrott och nÀringsliv. VÄr förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. FrÄgestÀllningarna vi ville besvara var hur skolledning, lÀrare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation pÄverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. VÄr undersökning har baserats pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkÀter.

Inom kognitionsvetenskapen vÀxer det pÄ flera hÄll fram konkurrenter till det synsÀtt pÄ sprÄklig kognition som föresprÄkats frÀmst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmÄga till att snabbt förvÀrva sprÄks grammatiska komplexitet, beror pÄ att all vÀrldens sprÄk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i mÀnniskohjÀrnan frÄn födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt pÄverkan frÄn omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa pÄ mÄnga svÄrigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trÀtt fram. Som ett resultat försöker mÄnga forskare numera istÀllet förklara fÀrdigheter i grammatik som en förlÀngning av kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Syftet med vĂ„r undersökning har varit att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare medvetet arbetar för att utveckla och stĂ€rka elevernas kommunikativa förmĂ„ga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstĂ„else i matematikĂ€mnet. Med kommunikativ förmĂ„ga menar vi hur eleverna sprĂ„kligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprĂ„ket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvĂ€nde öppna frĂ„gor av lĂ„gt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: ‱ Pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„kets vikt i matematiken. ‱ LĂ€rarna har de kunskaper, den önskan och de idĂ©er som krĂ€vs för att arbeta pĂ„ ett lĂ€rorikt och inspirerande sĂ€tt. ‱ Ingen av de intervjuade nĂ€mnde att de vid sin matematikundervisning utgick frĂ„n styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrĂ„gasĂ€tter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. ‱ LĂ€rarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess sprĂ„k. ‱ Tre av lĂ€rarna arbetar idag inte med samtalet i den utstrĂ€ckning de skulle vilja. De hinder som förekommer bestĂ„r bland annat av stora klasser, stora nivĂ„skillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare medvetet arbetar för att utveckla och stÀrka elevernas kommunikativa förmÄga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstÄelse i matematikÀmnet. Med kommunikativ förmÄga menar vi hur eleverna sprÄkligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprÄket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvÀnde öppna frÄgor av lÄgt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxna andrasprÄksstuderandes attityder till svenska sprÄket, deras upplevelse av den kommunikativa förmÄgan pÄ svenska samt deras bedömning av modersmÄlets inverkan pÄ svenskinlÀrningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmÄl: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har anvÀnts Àr samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska sprÄket och sprÄkinlÀrningen.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

This study investigates, through parental evaluations, communicativeand adaptive abilities within a group of children with various developmentaldisorders, after the parents had participated in AKKTIV (Augmentative andAlternative Communication ? Early Intervention) parental education. The studyalso investigates through case studies how parents experience the influence ofAKKTIV-intervention in their children?s development a few years aftercompletion. The parents estimated their children?s abilities using three differentquestionnaires; the Swedish Communicative Developmental Inventories(SECDI), Vineland Adaptive Behavior Scales-II (VABS-II) and parts of theform? Parents? perception of the interaction with their child?, before and afterthe intervention.

I denna uppsats studeras hur en 15-Ärig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri anvÀnder ett kommunikationshjÀlpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att lÄta pojken öva pÄ anvÀndandet av sitt hjÀlpmedel samt anvÀnda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gÄ pÄ café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjÀlpmedel Àr en pratapparat i form av en bÀrbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehÄller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förvÀg, samt en talsyntes. Uppsatsens material bestÄr av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Varje Är insjuknar ca 25-30 000 mÀnniskor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan mÄste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvÄrigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gÄ till vÀga nÀr hon ska kommunicera med en patient som har fÄtt diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig nÀr hon kommunicerar med en patient som fÄtt diagnosen stroke. Brist pÄ tid Àr ocksÄ ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lÀgga den tid som krÀvs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.