Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De Àr hÄrt styrda frÄn ledningen och de ska förmedla ledningens budskap nerÄt i organisationen till medarbetarna, Àven om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, Àr det Àven deras uppgift att fÄ medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjÀlp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef anvÀnder sig av för att fÄ sina medarbetare motiverade och engagerade.Fyra intervjuer har genomförts, dÀr fyra mellanchefer har berÀttat om hur de anvÀnder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna.

Dagens globala samhÀlle utövar ett tryck pÄ organisationerna, vilket gör att mÄnga organisationer mÄste genomgÄ organisationsförÀndringar för att bÀttre kunna möta de nya kraven. Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om förÀndringsrelaterad kommunikation skiljer sig Ät mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. DÄ skriftlig information angÄende organisationsförÀndring ibland Àr det första som nÄr medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgÄtt frÄn tre perspektiv pÄ organisationsförÀndring, nÀmligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa Ättastegsmodell.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodvÀxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk, vid samtal pÄ engelska. Med en sociokulturell syn pÄ kunskap och lÀrande och med sprÄkanvÀndning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodvÀxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel pÄ olika former och funktioner för kodvÀxling genomfördes bÄde en ljud-och videoinspelning med eleverna i tvÄ omgÄngar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har dÀrför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt pÄ samtalsanalytiska aspekter som pÄ kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna anvÀnde kodvÀxling för en mÀngd olika funktioner dÀr mÄlet var att fÄ fram sitt budskap.

Undersökning utgÄr frÄn klÀder som kommunikativa element och lyfter fram en blÄ dunjacka frÄn FjÀllrÀven som ett exempel. PÄ vÀgen till en betydelse för detta tecken presenteras Àven tecknet fjortis, ett resultat av en teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. MÀnniskan kommunicerar mening via tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns.

Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Syftet med vĂ„r undersökning var att se om man med hjĂ€lp av pedagogiskt drama kan stĂ€rka intellektuellt funktionshindrade barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Eftersom vi bĂ„da arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det Ă€r stimulerande och utmanande, valde vi att göra vĂ„r undersökning i en dramagrupp med 10 grundsĂ€rskoleelever. Under vĂ„rterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterförestĂ€llning. Vi valde att samla in vĂ„rt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vĂ„rterminens dramapass.

I denna uppsats studeras hur en 15-Ärig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri anvÀnder ett kommunikationshjÀlpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att lÄta pojken öva pÄ anvÀndandet av sitt hjÀlpmedel samt anvÀnda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gÄ pÄ café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjÀlpmedel Àr en pratapparat i form av en bÀrbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehÄller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förvÀg, samt en talsyntes. Uppsatsens material bestÄr av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Varje Är insjuknar ca 25-30 000 mÀnniskor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan mÄste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvÄrigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gÄ till vÀga nÀr hon ska kommunicera med en patient som har fÄtt diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig nÀr hon kommunicerar med en patient som fÄtt diagnosen stroke. Brist pÄ tid Àr ocksÄ ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lÀgga den tid som krÀvs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ djupare förstÄelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundlÀggande frÄge- stÀllning lyder: Hur ser studenter och lÀrare pÄ Lunds Universitets sjukgymnastutbildning pÄ den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och fem studenter dÀr dessa getts möjlighet att fritt svara pÄ frÄgor rörande Àmnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjÀlp av Bubers mellanmÀnskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förstÄelse för hur studenter och lÀrare ser pÄ arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förstÄelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvÀndig erfarenhet för att upprÀtta en vÀl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de kÀnner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekrÀftar tidigare genomförda studier som sÀger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket Àr pÄtagliga och betingar i mÄngt och mycket kvalitén av behandlingen..

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Den hÀr studien har ett tudelat syfte dÀr huvuddelen utreder vilka behov och syften tvÄ svenska möbelföretag har i att kommunicera produkters miljöprestanda idag. Delsyftet i studien var att se om de studerade företagen har anvÀndning för miljödeklarationer för sina syften och behov i produktkommunikationen. För att samla in empiri anvÀndes kvalitativa intervjuer. UtifrÄn en kategorisering av resultatet kunde materialet diskuteras tillsammans med utvalda kommunikativa begrepp samt rÄdande forskning som behandlar miljödeklarationen och relaterade Àmnens koppling till kommunikation.Av diskussionen framgick att företagen kommunicerar produkter frÀmst utefter krav som stÀlls frÄn kunden. Syftena med produktkommunikationen Àr att sÀndarna i kommunikationsprocessen förmedlar budskapet om bra produkter som framstÀlls ur ett helhetsperspektiv pÄ miljöarbetet.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblÄsartraditionen. I arbetet har jag valt att lÀgga fokus pÄ dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjÀrnan samarbetar.Under det hÀr projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas pÄ. Dels traditionella tekniker men ocksÄ nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.