Sök:

Sökresultat:

1430 Uppsatser om Den hćllbara täta staden - Sida 33 av 96

Dunkers Kulturhus - för alla? Hur man marknadsför ett kulturhus till en invandrarpublik.

För etthundrafjorton Är sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv Är senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlÀngtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de tvÄ Är som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frÄnvaro. En av de grupperna Àr invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas dÀr för allasÄ behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

En healing garden vid Uppsala resecentrum : för ÄterhÀmtning i staden

I urbana miljöer har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat. En healing garden eller rehabiliteringstrÀdgÄrd Àr speciellt designad för att minska stress och öka ÄterhÀmtning. Syftet med arbetet Àr att identifiera de stressreducerande designprinciperna för en healing garden och undersöka hur de kan anvÀndas i en omgestaltning av en stressig plats i staden för att dÀmpa stress och möjliggöra ÄterhÀmtning för besökarna. Arbetet avgrÀnsas till helande trÀdgÄrdar med syfte att motverka stress. Det finns inget svar pÄ varför en vistelse i en helande trÀdgÄrd har en ÄterhÀmtande effekt men det finns studier som visar att de har det. Olika teorier presenteras, bland annat att vi mÀnniskor evolutionÀrt sett Àr mer anpassade till ett liv i naturen och att det dÀrmed har en lugnande effekt. En annan teori Àr att vÀlmÄende kommer som följd av aktivitet i trÀdgÄrden. Vi valde att omgestalta Uppsala Resecentrum eftersom det Àr en plats dÀr mÄnga mÀnniskor dagligen passerar och som vi upplever som stressig.

Staden, planen och marknaden : en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats.

BelÀgringen av Lakish : Krigsföring som konstmotiv i Nineve stenreliefer i Sanheribs palats

Jag kommer att diskutera den nyassyriska perioden och invasionen av Juda runt 701 f.krutifrÄn valda kilskriftsinskrifter: ?Brev till gud?, Rassam cylindern och Sanheribs prisma sombeskriver belÀgringarna i Juda. Lakish var en av de viktigaste stÀderna i Juda och denassyriska kungen Sanherib var angelÀgen att erövra staden. Hans strategiska mÄl finnsavbildade i de huggna relieferna i hans palats i Nineve. Reliefplattorna fanns i ett av decentrala rummen i palatset.

Fysisk planering för fysisk aktivitet - en intervjustudie om stadsplanering och hÀlsa

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

Dagvattenhantering i den tÀta staden

This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset.

Nyhamnen - lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar pĂ„ hur Malmös vattenfront ser ut och hur den anvĂ€nds.

Barn av vÄr tid. Kriminella ungdomsgÀng, segregering och klass - vardagen pÄ en skola i Landskrona?

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Det offentliga rummets möjligheter : en studie om hur SkarpnÀcks offentliga miljö kan utvecklas för att frÀmja den sociala hÄllbarheten i stadsdelen

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgÄng till, vilket det absolut Àr. Dock ser jag detoffentliga rummet som nÄgot mer Àn bara en plats som alla fÄrbesöka. Det offentliga stadsrummet Àr ett rum dÀr mÀnniskor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nÀmna nÄgra egenskaper. Det offentliga rummet Àr ett viktigt rum för att kunna skapa ett vÀlmÄende och utvecklandesamhÀlle. Makthavare och planerare lÀgger i mÄnga fall mycket resurser pÄ att förbÀttra storstÀdernas representativa offentliga ytor, sÄ som stora torg och stadsparker.

Etablering av en klÀdbutik i en mindre stad : Din identitet i ett sportkulturpaket

Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt lÀge för utövning av en sport, Àr det inga tvivel om att det finns mÀnniskor dÀr för att utöva den. Problemet Àr snarare hur mÄnga som kommer dit. Med dessa mÀnniskor kommer möjligheter för nÀringsidkare att tjÀna pengar pÄ mÀnniskornas behov som uppstÄr kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstÄr kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten.NÀr vi valde Varberg som fallstudie var vi bÀgge medvetna om att det fanns en kultur som uppstÄtt kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda pÄ var dÄ om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsÀttningar mer Àn redan gjort, det vill sÀga de tvÄ aktörer som redan Àr etablerade i Varberg.

Formbeskurna trÀd i staden : skötselteknik, kostnader och artval

I den urbana miljön finns det inte alltid rum för alla trÀd, mÄnga arter blir för stora för att kunna fÄ plats. De tÀcker fönster, skuggar samt konkurrerar med fasader och ledningar om utrymmet. Att forma trÀd i Sverige idag Àr nÄgot som jag har hört kostar mer Àn vad det smakar, varför Àr det sÄ? För att ta reda pÄ hur olika stÀder arbetar med formade trÀd tog jag kontakt med Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm. Med dem hörde jag mig för om kostnader och vilka arter de anvÀnder sig utav.

Utvidgning av Kalmar centrum : via stadens strategiska strÄk

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Stadens struktur och pendlande miljöpÄverkan : En kvantitativ studie om betydelsen av stadens fysiska och sociala struktur för miljöpÄverkan i vardagsresor

SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.

Urban ÄteranvÀndning - JÀrnvÀgsverkstÀderna i Malmö

MÄnga Àldre industriomrÄden har genomgÄtt en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas sjÀl och historia bevarats genom ÄteranvÀndning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergÄng frÄn en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriomrÄden aktuella för nya anvÀndningsomrÄden. Eftersom Malmös invÄnarantal stÀndigt ökar, krÀvs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. JÀrnvÀgsverkstÀderna i nordöstra Malmö Àr ett Àldre industriomrÄde frÄn förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsÀttningarna Àndrats. Förr dominerades de stora ytorna av jÀrnvÀgstrafik och industrier som utnyttjade tÄgförbindelsen, men med tidens gÄng har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att omrÄdet har dominerats av jÀrnvÀgstrafik för industrier kÀnnetecknas omrÄdet fortfarande av stora byggnader och rÀlsdragningar.

Gestaltning av det offentliga rummet - Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->