Den här fallstudien har genomförts i Husqvarna FF och studiens syfte är att beskriva och få en fördjupad förståelse om goda miljöer för talangutveckling inom fotboll. Det som studeras är vilka faktorer, inom åldersspannet 13-19 år, som är viktiga för att vara en god idrottsmiljö för talangutveckling. Arbetet utgår från Henriksens (2010) ESF-Modell. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer.Resultatet visar att föreningen arbetar med fem av sex delar från Henriksens (2010) modell. Trots att fotboll är en lagidrott så arbetar föreningen med individens utveckling med utgångspunkten att alla medlemmar i föreningen ska få möjligheten att få satsa på sin idrott. .

Vi är på väg in i ett nytt samhälle, det postindustriella samhället även kallat informationssamhället. Ett av kännetecknen för detta samhälle är vad vi kallar globalisering, avstånden krymper och nationernas betydelse minskar. En avgörande effekt på denna omvandling har informationstekniken, IT haft. En av de viktigaste möjligheterna som IT öppnar är den gränslösa kommunikationen. Denna är en av de starkast bidragande orsakerna till globaliseringen.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön.Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssätt innebär för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrån två hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsättningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den här kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nå vårdtagarnas individuella rehabiliteringsmål. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till en ökad förståelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmåga till inlärning:Vilken påverkan har kosten förbarns inlärning och kognitiva utveckling? Metoden är en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lång amningstid ger färre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sämre minnesfunktion och inlärningsproblem. Att äta hälsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hälsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bättre akademiska resultat..

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument..