Examensarbetet består av dels en litteraturstudie och dels av två gestaltningsförslag för Burgårdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belägen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmärksamma stadens små glömda rum och reflektera kring hur man kan förhålla sig till dessa. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och andelen förväntas stiga till 75 procent innan år 2050. I takt med att världen blir alltmer urbaniserad och städerna förtätas ställs högre krav på de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sägs ha bidragit till att många städer har lågt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus på enskilda byggnader.

Uppsatsen är en fallstudie av det odlingsprojekt Barn i Stan bedriver i stadsdelen Seved i Malmö. Studien hade två syften. Det första var att undersöka Sevedsbornas upplevelser och hur Seved påverkats av Barn i Stans odlingsprojekt. Det andra vara att undersöka hur man kan arbeta med urban odling i miljöförbättringsprojekt i befintlig urban miljö. Intervjuer, observation och deltagande observation har använts som metoder för att inhämta empiriskt material.

etta arbete undersöker den i många områden bristande interaktivitet som råder bland webbapplikationer, i synnerhet inom webbaserade diskussionsforum, och söker förbättra denna aspekt genom nyttjandet av tekniker för att utföra serverförfrågningar utan att störa användarens interaktion med webbsidan. En prototyp av ett XML-baserat diskussionsforum innehållande tre specificerade funktioner för ökad interaktivitet och responsivitet har utvecklats med en metod kallad Ajax. Resultaten har visat att Ajax är en lämplig metod för att utöka interaktiviteten och responsiviteten i ett diskussionsforum. Ett antal uppslag till vidare arbete har presenterats och möjligheterna att nyttja delar av den implementerade funktionaliteten som grund för ett större projekt har bedömts som goda.

Det här examensarbetet är skriven som en markteknisk undersökningsrapport. Det är utförtvia Sweco geoteknik i Luleå på uppdrag av LKAB i Kiruna. De geotekniska undersökningarsom är utförda och presenteras i den här rapporten kommer LKAB i sin tur att använda somoffertunderlag för en totalentreprenad eller markentreprenad av uppförandet av ett nyttställverk på deras gruvområde i Kiruna.En geoteknisk undersökning går ut på att i fält på den aktuella platsen genomföra olika slagssonderingar och provtagningar för att kunna mäta relevanta jordparametrar för den planeradekonstruktionen. Den datan som samlas in i fält tolkas sedan av en geotekniker och presenteraspå ett lämpligt sätt, oftast både grafiskt och i textformat. I det här arbetet finns däremot helaarbetsgången med planering av undersökningarna och inte bara de presenterade resultaten.Det praktiska fältarbetet med borrningar har utförts av två fältgeotekniker på Sweco, dem harsedan överlämnat undersökningsresultaten till mig i pappersformat samt digitalt förbehandling och beräkningar för att till sist presenteras i den här rapporten.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång.

Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som även skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades på själva byggnadens gestaltning samt hur den placerades på platsen för att på bästa möjliga sätt samarbeta med kontexten. Då terrängen är väldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. Själva förskolans privata delar fick ligga i suterräng på parknivå, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna så som restaurang/kök samt dansstudion placerades på gatuplan.När det gäller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrån praktikalitet samt ljusinsläpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i två flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, där de yngre barnen, 1-3 år, placerades längst med spåret, och de äldre barnen, 4-6 år, placerades in mot Tantolunden. Dessa två flyglar omfamnar en mindre innergård som formges för de yngre barnen, och det utvändiga rummet hänges till de äldre.På gatuplan delas programmet in i två separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.

Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012.

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett redskap för att påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Då jag själv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta närmare.Syfte: Är att belysa föreställningar kring medarbetarsamtal ur så väl ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa föreställningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnå syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer och sju medarbetare på Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag använt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en när medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjälp av två kontaktpersoner på kommunen.Resultat: Jag har fått en god inblick kring medarbetarnas och chefernas föreställningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor..

Denna uppsats handlar om en organisationsförändring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen känner inför denna förändringsprocess. Syftet med min uppsats är således att studera hur medarbetare upplever organisationsförändringen och vad de har för förväntningar eller farhågor relaterade till den. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationskultur, organisationsförändring, motstånd och delaktighet vid förändringar. Resultatet av uppsatsen visar på att de är möjligt att åstadkomma en god organisationsförändring.

Garvaregården är en bergsmansgård byggd år 1810 och det finns en önskan om att restaurera trädgården i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trädgården som till största delen är belägen om husets östra sida. Syrénhäck, äppelträd och vinbärsbuskar är några utav de växter som finns där. Med hjälp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen när man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmätning och växtlista efter artbestämning. Under arbetets gång har jag därför iakttagit vad som sker på platsen. T.ex.