Runt om i världen ökar produktionen av elektricitet från solenergi och Sverige är inget undantag. Här uppnår däremot solelens andel av totala elproduktionen mindre änen promille. I denna rapport har vi därför utvärderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgå i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fältstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun där företag och kommunala byggnader undersökts. Därifrån har takytors area, lutning och väderstreckdokumenterats för att med vår egenkonstruerade beräkningsmodell uträknalämpligheten för platsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares didaktiska överväganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. Utgångspunkten i studien ligger i hur förskollärarna på de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehåll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgår från ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra samtalsintervjuer med förskollärare på de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar på att förskollärarna förhåller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollärarens didaktiska planering i relation till platsen. Således varierar det om det är platsen som styr planeringen eller om det är valet av verksamhetsinnehåll som styr platsvalet.

Studiens syfte är att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva där, samt samspelet mellan lärande, individer och kulturen där. Med hjälp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva på platsen belyser studien hur de ser på Gastes kultur och de lärosituationer som uppstår på platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lärandesituationer som uppstår till vardags är för utveckling och lärande, både på kollektiv och individuell nivå..

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen..

Namn: Adam HammarstrandTitel: GER REG 55 (där REG ska skrivas spegelvänt så att det båda r:en mötervarandra)Studio: Sustainable design studioHandledare: Sara GrahnKontakt: adamzenica@hotmail.comI mitt projekt har jag undersökt höghuset som typologi i Stockholms innerstad samthur höghusets möjlighet att generera energi i samma omfattning som det förbrukar.Projektet grundar sig på tre parametrar, Platsen. Hur ett höghus kan i sin utformningsvara mot platsen, i basen, mellandelen och avslutningen mot himlen.Fasadgestaltningen och energifrågan. Hur kan fasaden gestaltas med solenergi somden viktigaste designparametern? Den tredje parametern är programmet. Den storaefterfrågan på bostäder i Stockholm.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten..

Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: Vår uppsats har som syfte är att skapa en inblick av vad som händer då en liten ort blir en uppmärksammad sportevenemangsdestination. Frågeställningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvärtom?Varför uppstår många olika konflikter kring sportevenemangen på små orter? Studieområde: Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i de konflikter som uppstått som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Åhus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna har vi valt att utgå från tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgångspunkt för evenemangen och Konflikter på platsen på grund av sportevenemang.

Syftet med vår uppsats är att studera om företagskultur påverkar eller påverkas av etik i ett företag samt att, om det är så, ta reda på om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i så fall hur. Våra slutsatser är att etik och kultur är två sidor av samma mynt. Ett återkommande begrepp i både etik och företagskultur är gemensamma värderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundläggande värderingar som råder i företaget. H&M:s värderingar går att hänföra till filosofins teorier om etik. Vi har också funnit dem etiska eftersom det råder en sund harmoni emellan dem.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

För att möta växande regioners efterfrågan på bostäder har förtätning i kollektivtrafiknära lägen lyfts fram som fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har särskilt fokus lagts på förtätning av orter längs med de större kollektivtrafikstråken. I takt med att förtätning sker kan också bilden av dessa orter förändras. Denna uppsats syftar till att under-söka människors uppfattning av platsen efter en förtätning i en sådan ort. I en fallstudie har en förtätning av stationssamhället Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation..

Riksdagens skatteutskott beslutade den 28 februari 2012 att det behövde göras en utredning avseende regelverket för F-skatt. Av utredningen framkom att regelverket har möjliggjort för arbetsgivare att säga upp sin personal och sedan låta dem jobba kvar som egenföretagare i form av F-skattare. Det framkom även att det specifikt inom åkeribranschen förekommer att uppdragsgivaren säger upp sina anställda chaufförer och istället anlitar utländska påstådda egenföretagare som chaufförer. Följden av detta är att den svenska uppdragsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter och undkommer mervärdesskatt. Det innebär i sin tur att Sverige förlorar en hel del skatteintäkter.Uppsatsen behandlar denna problematik avseende åkeribranschen genom att den utreder två situationer med utländska egenföretagare som chaufförer.