Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Gaturummet utgör några av städernas viktigaste delar. Det är offentliga platser som ska vara öppna och välkomnande för alla. Trots detta ekar våra gaturum i stadskärnorna ofta tomma. Många av dem är inget annat än tråkiga transportsträckor. Denna studie undersöker och utvärderar hur ett gaturum i en stadskärna fungerar och upplevs.

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja godakamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation.Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sittarbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på huren bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen.Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ettviktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat ärnågon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger dufår inte vara med..

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande.

SAMMANFATTNING: Bostadsgårdar bör vara både funktionella och vackra för att uppskattas av de boende. För att uppnå detta är vegetation på bostadsgården ett viktigt element. Bostadsgården bör även vara relativt lätt att sköta för fastighetsförvaltaren. För att vegetationsytorna ska vara långsiktigt hållbara ur både en funktionell och ekonomisk aspekt krävs goda kunskaper om utformning, anläggning och förvaltning av vegetationsytor. Bristande kunskaper kan leda till att det krävs mer skötsel än vad som annars varit nödvändig eller att en sämre funktion på platsen får accepteras på grund av felaktigt växtval för platsen, brister i anläggningsskedet eller brister i förvaltningsskedet.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation..

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät).

Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller. I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. Därefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret på linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktär och identitet. Tillgänglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingår i platsens utrustning skulle sådan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gång framträdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om stråk är utformade med individuella särdrag så är det lättare att känna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.

Projektet ger ett förslag på en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet också en parkplanering och förslag på utformning av kustlinjen på Blasieholmen. Utgångspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas på östra Blasieholmen, och att det då inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter både för stadsrummet och för de anställda och besökande på National Museum.

Ystad har under lång tid varit en populär turistdestination för svenska och utländska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsättningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat än mer till regionen. Förhållandet mellan böcker och filmer är en väsentlig del av den turism som uppstår efter en berättelse om en fiktiv karaktär i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess påverkan på en plats.

Academica är ett stadsbyggnadsförslag för området längs Valhallavägens östra del mellan Roslagstull och korsningen Valhallavägen/Odengatan. Bakom förslaget står Stockholmsbyggmästarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som ställer sig positiva till att utvecklaområdet. I samband med NorraLänkens färdigställande år 2015 förväntas trafikmängden minska och transport av farligt gods kommer inte längre att tillåtas på Valhallavägen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla området och inte minst att bebygga det med bostäder.

How can man´s place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Detta examensarbete handlar om att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala, med hänsyn till det sublima. Valet baseras på intresset för gestaltning samt viljan att uppmärksamma och skapa funktion på det centralt belägna platsen. För mig känns Odinslund sublim och känsloladdad i och med den starka kulturhistorian samt att platsen karaktäriseras av trädrader som bildar en pelarsal. Genom inventeringar och analyser ökar förståelsen för platsen. Ett program, visioner samt ett koncept utvecklas, vilket vidare resulterar i ett gestaltningsförslag med hänsyn till den sublima aspekten. Syftet med examensarbetet är att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund.

Metoder och system för mätteknik får en allt större betydelse för moderna tillverkningsföretag. Allt fler företag har insett det strategiska värdet av en förbättrad kvalitetsuppföljning för att minimera kostnader på grund av kvalitetsbrist. Syftet med denna rapport är att ta fram en strategi för standardisering av kontrollmätningen vid den nya typ av mätplats, en Q-plats, som ställts upp inom avdelning DXMH vid Scania Transmission. Q-platsen ger möjligheter för operatörerna att i större grad själva genomföra kontrollmätningen i närheten av produktionslinjen. I rapporten analyseras först Q-platsens funktion utifrån en studie av Scania Transmission DX, dessutom redovisas fallstudier på andra avdelningar inom Scania och vid andra tillverkningsföretag.