Arbetet handlar om elevers sätt att reflektera över läsning, det vill säga göra inferenser eller ?läsa mellan raderna?. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas förmåga att reflektera och dra egna slutsatser kring texten. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994) menar att: ?Skolan skall sträva efter att varje elev lär sig använda sina kunskaper och redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden? (s.9).

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

I mitt arbete studerar jag H&M:s språkbruk i information kring hållbart mode. Jag har avgränsat mig till texten På väg mot hållbar bomull, en informationstext på H&M:s externa webbplats www.hm.com. Syftet med min studie är att visa hur man med en anpassad form av Klarspråk, tillsammans med en tydlig koppling mellan ord och handling i text, kan öka förutsättningarna för större kunskap och vägledning till hållbart mode.I min studie använder jag mig av två metoder, en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet är att undersöka hur läslig, läsbar och läsvärd H&M:s text är för målgruppen unga människor och att få dem att berätta om deras syn på konsumtion i allmänhet och hållbart mode i synnerhet, samt hur de tänker kring hur man kan underlätta till en mer hållbar modekonsumtion.Utifrån min empiri och mitt teoretiska ramverk har jag tagit fram en ny text, skriven med en för målgruppen unga människor anpassad form av Klarspråk. Den nya texten utgår från två utvalda textstycken i den analyserade texten På väg mot hållbart mode och är för målgruppen därefter anpassad så att läslighet, läsbarhet och läsvärdet har ökat.

I denna rapport presenteras ett förslag på vilken navigeringsmetod som är att föredra vid läsning på en surfplatta, med avseende på läsarens förmåga att i efterhand minnas texten. Resultaten från studiens experiment är värdefulla för de som är intresserade av e-lärande, människa-datorinteraktion och studenter med intresse av att minnas det de läst.Resultat från tidigare forskning indikerar att ett långt textflöde som läsaren skrollar genom är sämre än en statisk navigeringsmetod, där hela sidans text byts ut på samma gång. I denna rapport presenteras resultat från ett experiment som genomfördes på 23 deltagare och som bestod av två minnestester och två enkäter. Dessa resultat stödjer tidigare forskning och det verkar som att gruppen som använt den svepande navigeringsmetoden byggt en bättre mental representation av texten och har en bättre förmåga att återkalla texten från minnet än de grupper som fått läsa med en skrollande navigeringsmetod.Resultaten bör bekräftas av vidare studier men slutsatsen är att en svepande navigeringsmetod är att föredra framför en skrollande vid läsning av textdokument på en surfplatta..

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården. Studien utgick även från två frågeställningar där den första var att studera hur barnens lekar såg ut ute på förskolegården och den andra var att studera på vilket sätt barnen använde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute på en förskola. Studien visade att ålder och språket hos barnet, färdigheten i att känna av sammanhanget samt barnets kännedom kring populärkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna såg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Den här uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest läses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut på Svenska år 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet består av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sådant tagits bort som behandlar det skönlitterära verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsättningar som också handlar om Solanas.Som teoretiska utgångspunkter används Kate Milletts teori om det Patriarkala samhället, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt våld. Metoden består av en hermeneutisk tolkning som utgår ifrån detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterärt verk eller politisk pamplett. Vilken läsning som görs verkar bero på vilka intentioner läsaren har.

Bakgrunden till denna uppsats är att tidigare forskning visat att elever läser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till läsningen, vilket kan göra att det inte är texten som står i fokus. Tidigare forskning har också visat att tonåringar inte läser lika mycket som yngre gör, samt att det är annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och få möjlighet att ompröva sina föreställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasier elever på teoretiskt inriktade programs inställning till skönlitteratur både i och utanför skolan för att ta reda på vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för läsupplevelsen och om eleverna läser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som användes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berättande men att uppgifter inte alltid sågs som något positivt och att det kan vara lättare att komma i dialog med texten om läsning äger rum mer förutsättningslöst; Att kunna identifiera sig med texten är viktigt på så sätt att läsaren vill känna sig medskapande men det behöver inte vara så att det lästa ska vara nära kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas på handlingen, språkets uppbyggnad och vilka frågeområden som texten tar upp.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Bakgrunden till denna uppsats är att tidigare forskning visat att elever läser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till läsningen, vilket kan göra att det inte är texten som står i fokus. Tidigare forskning har också visat att tonåringar inte läser lika mycket som yngre gör, samt att det är annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och få möjlighet att ompröva sina föreställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasier elever på teoretiskt inriktade programs inställning till skönlitteratur både i och utanför skolan för att ta reda på vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för läsupplevelsen och om eleverna läser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som användes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berättande men att uppgifter inte alltid sågs som något positivt och att det kan vara lättare att komma i dialog med texten om läsning äger rum mer förutsättningslöst; Att kunna identifiera sig med texten är viktigt på så sätt att läsaren vill känna sig medskapande men det behöver inte vara så att det lästa ska vara nära kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas på handlingen, språkets uppbyggnad och vilka frågeområden som texten tar upp.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur intäkter kan fördelas för delar som gemensamt används av produkter med olika varumärken, hur dessa intäkter bör fördelas samt de motiv som är orsaken till de valda metoderna för fördelning. Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen består av primärdata som samlats in genom intervjuer med respondenter från Saab Automobiles, Svenska Volkswagen AB och Volvo Car Corporation. Underlaget innefattar även sekundärdata som främst insamlats från fallföretagens hemsidor. Efter att ha genomfört studier med tre fallföretag besvarades problemformuleringarna. Uppmärksammas bör att resultaten inte är generaliserbara utan att de endast avser de medverkande fallföretagen.