This essay examines how the meaning of an absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter.

I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs.

I den här uppsatsen görs en textlingvistisk studie av sammanhang iandraspråkselevers texter. I undersökningen jämförs andraspråkseleverstexter med texter skrivna av en grupp elever med svenska sommodersmål. Sammanhang i text studeras med utgångspunkt i begreppenkohesion och koherens. Kohesion och koherens undersöks i texternagenom att en kvantitativ undersökning av referensbindningen och enkvalitativ undersökning av ledfamiljer i texterna görs. Enreferensbindningsanalys går ut på att identifiera bindningar mellanreferenter i texten.

En försämring av svenska elevers läsförståelse har skett under de                                  senaste tio åren. Samtidigt som definitionen av läsförståelse är vida diskuterat vad läsförståelse innefattar eller ej. Enligt Läroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 är en godtagbar läsförståelse när eleven uppvisar ett gott läsflyt och kan återberätta explicita delar ur texten. I motsatts till läroplanen menar ett flertal forskare att läsförståelse innefattar så mycket mer än ett gott läsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers läsförståelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera på förmågorna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemsländernas utrikes och säkerhetspolitik gentemot omvärlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har både misslyckats att samordna sina medlemsländers politik och att framgångsrikt använda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser på GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag använt mig av har varit realismen som beskriver att stater är de primära aktörerna på den globala scenen.Mycket av GUSP har gått ut på främst att EU ska visa handlingskraft mot omvärlden och även som ett diskussionsforum bland de egna medlemsländerna..

Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några speciallärare och specialpedagoger ser på arbete med musik, språk och kommunikation för elever på tidig utvecklingsnivå. Fokuseringen är hur de ser på att använda musik för att nå språkliga och kommunikativa mål för elever i gymnasiesärskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer använts då den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallärare och specialpedagoger intervjuats.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre präster, en polislärare och en begravningsentreprenör.

De föreställningar om kvinnan som finns idag är alla konstruerade av samhället vi lever i och den interaktion som sker oss människor emellan. När en kvinna går över gränsen för den norm en kvinna anses ha anses hon ofta som onormal och avvikande. När en kvinna intar platsen i en rättssal som tilltalad istället för offer är det intressant att se hur aktörerna i domstolen beskriver kvinnan och hennes brottsgärning. Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka beskrivningar om kvinnan som uttrycks i domar från brottsmålsrättegångar gällande dråp och mord i Sverige. Det var sedan av intresse att se om dessa beskrivningar kunde relateras till olika genusföreställningar. Metoden för studien utgick från en kvalitativ ansats och använde sig av en kvalitativ innehållsanalys.

Många organisationer idag har insett värdet av att styra genom värderingar. Trots seriösa försök är det ändå många som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrån befintlig litteratur analysera innehållet i och villkoren för tänkbara processer, varigenom gemensamma värderingar kan skapas i en organisation. Vår studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen är en analyserande process, vilket gör att ett kort svar på vårt syfte är omöjligt att ge.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den fråga jag ställt mig är vilken betydelse gemensamma mål och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förändringsledarskap samt en kultur som främjar lärande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgångspunkt i hermeneutiken där framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestått av åtta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrån de mål som sattes upp.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Texten är en utgångspunkt till mitt examensarbete, i vilket jag vill efterforska det betydelselösa, se det relevanta i det irrelevanta. Undersöka vad och varför vi värderar vissa saker. Försöka förklara begreppet minusvärde. Genom att belysa dess värde, vill jag förstå mer om hur och varför vi värdesätter olika prestationer och situationer. Lyfta fram dom tomma ytorna..