Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

The very short story, på arabiska ????? ??????? ??? och på svenska Den mycket korta berättelsen är en genre som är ny i sin nuvarande utformning men har rötter långt tillbaka i tiden. I denna uppsats begränsar jag mig till mycket korta berättelser på arabiska. Jag undersöker de kännetecken som enligt Ibrahim Taha (2000) karakteriserar denna genre genom att jämföra dem med några mycket korta berättelser i boken Ritualer för den olyckliga kvinnan ( ?????????? ?????? ) av den palestinske författaren Mahm?d Shuqayr (1994).

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier.

SammanfattningSyftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att plugga inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

I dagsläget dimensioneras bullerskärmar efter varje projekt med den enda gemensamma nämnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gäller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgång är både tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt då externa arkitekter anställs för att sätta sin egen prägel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskärmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och då framförallt projekt Mälarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgångspunkt Mälarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna användas runt om i Sverige.

Arbetet! som! presenteras! i! denna! rapport! utgor! ett! forsok! att! skapa! en! alternativ!lasmetod! pa! smartphones! for! dyslektiker! baserad! pa! RSVP! (Rapid! Serial! Visual!Presentation).!En!introduktion!till!vissa!utvalda!delar!av!forskning!om!dyslexi!ges!for!att!bryggas!over! till! utformningen!av!vad!vi!valt!att!kalla!SSR! C!SelfCpaced,!Serial!Reading.!SSR!utgor!i!korta!drag!de!egenskaper!vi!tror!ar!viktiga!hos!en!variant!av!RSVP!amnad!for!dyslektiker.!Dessa!egenskaper!utgar!fran!att!RSVP!begransar!hur!mycket!text!som!syns!pa! en! gang.! Vi! anser! att! detta! skulle! kunna! hjalpa!med! vissa! underliggande! problem!dyslektiker!lider!av.!!Vi!presenterar!framtagningen!av!en!prototypCapp!som!en!mojlig!tolkning!av!SSR.!For!att!utvardera! prototypen! deltog! fem! dyslektiker! i! ett! forberett! test! samt! efterfoljande!intervju.!Det!huvudsakliga!syftet!var!att!testa!hur!och!om!metoden!fungerade,!inklusive!vad!detta!skulle!sta!och!falla!pa,!samt!vad!testarna!tyckte!om!den.!!Resultaten!indikerar!att!en!version!av!RSVP!endast!visar!ett!ord!gor!det!lite!lattare!for!dyslektiker!att!fokusera!pa!att!avkoda!orden,!men!att!det!blir!svarare!for!dem!att!halla!koll! pa! vilken! funktion! orden! fyller! i! texten.!De! visar! ocksa! pa! komplexiteten!med! att!bestamma! hur! lang! tid! en! del! av! texten! ska! visas.! Avslutningsvis! foreslar! vi! framtida!forskning! for! att! kunna! avgora! om! lasmetoden! faller!pa! var!implementering,! eller! om!det!helt!enkelt!inte!ar!ett!bra!satt!for!dyslektiker!att!lasa!pa.!.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.