De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

En upplevelse bestÄr av flera faser som innebÀr att den startar redan nÀr turisten upptÀcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning pÄ destinationen som turisten befinner sig pÄ blir turistbyrÄn en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken syn turistbyrÄer har pÄ sin roll gentemot turisten i deras upplevelser pÄ destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. AvgrÀnsningsomrÄdet för uppsatsen har varit turistbyrÄer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie dÀr tre turistbyrÄer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyrÄerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten dÀr det ingÄr att förmedla upplevelser som passar kunden och dÀrmed medverka till att kundens totalupplevelse pÄ destinationen ses som god.

Företag x fungerar som en knytpunkt ur ett logistikperspektiv pÄ orten och hÀr sammanstrÄlar mycket av godsflödena som kommer eller avgÄr med bÄt. Stora delar av exportflödena bestÄr av stÄl och trÀ dÀr stora importflöden i huvudsak bestÄr av kaffe och olja.NulÀgessituationen Àr som sÄdan att det Àr en ojÀmn fördelning andel importflöden med container jÀmfört med exportflödet. SkÀlet Àr att vi befinner oss pÄ en plats med mycket tillverkande industrier som exporterar varor ut i vÀrlden. Resultatet av detta Àr att andelen import via Företag xs containerterminal Àr 25% jÀmfört med 75% i export. Ett problem som uppstÄr i samband med detta Àr att tomma containrar mÄste skeppas till Företag x för att möta den, i nulÀget, större andelen export.

Studien undersöker de existerande projekt och projektidéer som finns i regionen. Sedan genomförs utifrÄn teorier om innovativa zoner en utvÀrdering av projektens potential att sprida förnyelse..

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i SkÄne.Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken Àr en förutsÀttning för Film i SkÄnes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur eventkulturen frÀmjar Film i SkÄnes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur.Tre stycken former av event som Film i SkÄne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda pÄ hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen Àr CineSkÄne, M:Dox och Filmbar. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna utreds eventens funktion i Film i SkÄnes verksamhet.I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i SkÄnes verksamhet blir ett verktyg för att stÀrka sin egen position i filmsverige och sÀkra den egna tillvÀxten. Det argumenteras ocksÄ för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnÀtverk som nÄr ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen ocksÄ bidrar med Àr till stor fördel för dem..

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketrÀning, rörlighetstrÀning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har pÄ smÀrta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: StyrketrÀning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketrÀning var stark för att lindra vilovÀrk och förbÀttra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, frÀmre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. MÄttligt stark evidens fanns för styrketrÀning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig vÀrk och förbÀttra skulderfunktionen.

The purpose of this essay is to investigate how four companies in VĂ€rmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in VĂ€rmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better.

Globaliseringen stĂ€ller nya krav pĂ„ regionernas konkurrenskraft. GrĂ€nsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa tvĂ„ grĂ€nsregioner har likheter som gör dem intressanta för jĂ€mförelser exempelvis jĂ€rnridĂ„ns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förĂ€ndrat integrationsmöjligheterna. DĂ€rtill har de ungefĂ€r lika stort invĂ„nareantal.

Den svenska exporten till Mellanösternregionen utgör endast en liten del av den totala svenska exporten. Enligt de senaste siffrorna frÄn SCB för Är 2004, uppgick den endast till 3.3% av den totala exporten. Intresset för hela denna region har lÀnge varit svalt, och mÄnga faktorer ligger till grund för detta. Ett exempel kan vara att den politiska situationen i regionen kÀnnetecknas av instabilitet och turbulens. Vidare kan olika kulturella skillnader och en generell okunskap om regionen inverkat pÄ ett sÄdant sÀtt att svenska företag har prioriterat andra marknader.

Syftet med detta arbete Àr att analysera hur Ringhals reaktor II kan ersÀttas med hÄllbar energiproduktion. Detta görs genom att analysera vilka produktionstekniker som Àr kommersiellt gÄngbara i Sverige. Sedan analyseras dessa utifrÄn dess geografiska och tekniska begrÀnsningar i regionen VÀstra Götaland och Halland för att bestÀmma hur den nya energimixen kan utformas. UtifrÄn energimixen simuleras sedan energiproduktionen i elzon 3, SE3, under varje timme över ett Är för att undersöka om den nya produktionen kan möta efterfrÄgan och huruvida elnÀtet kommer att belastas hÄrdare pÄ grund av eventuell ökad transmission till/frÄn andra delar av landet. FrÄn energimixen berÀknas Àven vad produktionskostnaden för elektriciteten blir för den alternativa produktionen. Resultatet visar att den föreslagna energimixen klarar av att ersÀtta energiproduktionen frÄn Ringhals reaktor II med endast en marginell ökning i transmission till/frÄn regionen.

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, frÄn början av 1990-talet till början pÄ 2000-talet, och dÄ explicit ur ettnorskt sÀkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgÄngspunkt, för att analysera förhÄllandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar pÄverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förstÄelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgÄngsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pÄgrund av den drastiska minskningen av tidigare sÄ pÄtagliga yttre hot, inte kan stÄ somensam förklaring till regionens utveckling. En annan pÄverkande faktor Àr sannolikt denframgÄngsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), frÄn början pÄ 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar pÄ alla nivÄer och som med ett brettdeltagande har ökat förstÄelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavÀlfÀrdsgapet mellan vÀst och öst..

Genom analys av text och bildmaterial frÄn Norrköpings kommun, varav frÀmst turistbroschyrer Àr syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ÀndamÄl har uppsatsen tvÄ frÄgestÀllningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen anvÀnder jag mig av tvÄ stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av tvÄ representativa bilder framstÄr det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild Àr öde, och avbildas frÀmst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i omrÄdet samt historien. Industrilandskapet Àr enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-mÀrkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Grönt byggande ligger i tiden och Àr en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhÀllsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundlÀggande förstÄelse skapas. För att bÀttre nÄ ut hela vÀgen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vÄrt examensarbete har vi valt att analysera de problemomrÄden som vi stött pÄ inom grönt byggande, för att dÀrefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgÄngsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förstÄelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm BostÀder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nÄ företagets mÄl inom omrÄdet. FrÄgan vi inledningsvis stÀllde oss var:Finns det idag nÄgra generella framgÄngsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm BostÀder, frÄn ledning till projekt?Vi har angripit frÄgan genom att pÄ regionen empiriskt studera nulÀget inom grönt byggande.

The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenagerÂŽs identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook.The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction.

Bakgrund: Kaliningrad Àr den mest vÀstliga ryska regionen som ligger mellan tvÄ EU-lÀnder. I takt med den höjda levnadsstandarden och pÄ grund av det gynnsamma geografiska lÀget ökar svenska företagens intresse för regionen. För att öppna upp regionens ekonomi för direkta investeringar frÄn utlandet introducerades Special Economic Zone. Syftet med SEZ-Kaliningrad var att kompensera regionen för det isolerade lÀget genom tull- och skattelÀttnader för varor som tillverkas dÀr. SEZ-insatsen i Kaliningrad har attraherat en del direkta investeringar, men resultaten har hittils inte varit speciellt imponerande.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en studie av de skandinaviska företagens erfarenheter av SEZ-Kaliningrad.