Sök:

Sökresultat:

5333 Uppsatser om Den första tiden - Sida 66 av 356

Facebook i skolan? : -Ur ett elevperspektiv

Detta examensarbete bygger pÄ en undersökning gjord i en Är sju samt  en Är nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrÄn ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar anvÀnder idag. FrÀmst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lÀrare i sin undervisning kan utnyttja och anvÀnda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det Àr nÄgot som eleverna naturligt ÀndÄ anvÀnder. Detta Àr en intressant frÄga eftersom sociala medier tycks fÄ en allt större plats i vÄrt allt mer digitaliserade samhÀlle dÀr mycket information finns att tillgÄ pÄ internet..

Synas eller inte synas? : En studie av Svenska Dagbladets, LÀkare Utan GrÀnsers och Röda Korsets informationsflöde

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Vad sÀger systemen? : En deltagardriven systemanalys över tvÄ lantbrukares val för en hÄllbar produktionsprocess

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Alla anvÀnder lÀroböcker! Vad finns det för andra sÀtt lixom? : En undersökning om lÀrares syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.

Kvinnors behov av omvÄrdnad vid missfall : en litteraturöversikt

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

Kommunicera, informera och modellera : Kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

?Det Àr ju tryggare med det nÀtverket jag har idag i jÀmförelse med det som jag hade tidigare? - en kvalitativ studie om det stödjande nÀtverkets betydelse för kvinnor med erfarenheter av ett liv ut ur kriminalitet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka det sociala nÀtverket hos nÄgra kvinnor som levt i en livssituation med egen kriminalitet. Beskrivning ges pÄ hur nÀtverket sÄg ut dÄ kvinnorna levde i kriminalitet, men framför allt pÄ hur det ser ut idag. Uppsatsen belyser pÄ vilket sÀtt kvinnorna upplever sitt nÀtverk vara stödjande eller inte. I uppsatsen reflekteras ocksÄ över om kriminella nÀtverk kan hÀrbÀrgera stöd.FrÄgestÀllningarna Àr 1. Hur beskriver nÄgra kvinnor sitt nÀtverk?2. Vad Àr, enligt kvinnorna, stödjande i nÀtverket?3. Kan ett kriminellt nÀtverk vara stödjande?4. Hur vill kvinnorna att stödet i deras sociala nÀtverk ska se ut? Forskningsmetoden för den hÀr uppsatsen Àr kvalitativ.

Effektivisering av bygglovsprocessen gÀllande Àndring av kulturhistoriskt vÀrdefull bebyggelse : En fallstudie av ett miljonprogramsomrÄde-Nya Nordostprojektet i GÀvle

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rÄdde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostÀder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostÀder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus Àr kÀnnetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

Att iscensÀtta lÀrande : dramapedagogik som undervisningskonst

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Elevers svÄrigheter i geometri : En studie om elever i skolÄr nio

Geometri Àr ett matematiskt omrÄde som visat sig vara svÄrt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vilka aspekter pÄ geometri elever i Är nio, med sÀrskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nÄ godkÀnda resultat. Den söker Àven svar pÄ vilka faktorer som pÄverkar eleven i inlÀrningssituationer.Empirin inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförstÄelse, formelhantering och förmÄga att kommunicera Àr aspekter som mÄste fördjupas för att mÄlen i matematik ska nÄs. De mest frekventa pÄverkansfaktorer som angavs i inlÀrningssituationer var lÀraren, tiden, kompisar och lÀromedlet..

FrÄn strategi till snickeri - en studie i internkommunikation.

I samarbete med Veidekke SkÄne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke SkÄne har sitt huvudkontor i Lund och ingÄr i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i SkÄne i fem Är och vÀxer hela tiden. VÄr intention har varit att kartlÀgga intern- kommunikationen och ta reda pÄ hur den fungerar. Vi har ocksÄ velat belysa pÄ vilket sÀtt villkoren Àndras för internkommunikationen nÀr företaget expanderar.

Deutsch macht spaß! Oder?

Detta arbete Àr en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat sprÄk att lÀra sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med fyrtiotre elever som lÀser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lÀrare. Min slutsats Àr att det Àr samhÀllets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det Àr skolan som bör ta sitt ansvar och fÄ dessa elever att förstÄ hur viktigt det Àr att kunna fler sprÄk Àn engelska. En annan aspekt Àr att eleverna behöver lÀra sig tyska pÄ ett annat sÀtt Àn förr i tiden dÄ grammatiska termer var viktiga för att behÀrska sprÄkets elementÀra grunder..

RUT -konstruktioner kring det nutida svenska avlo?nade husha?llsarbetet - En diskursanalys av debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt fo?retagen Hemfrid och HomeMaids hemsidor.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

BAKTERIER SYNS INTE Sjuksk?terskors upplevelse av att v?rda patienter b?rande av multiresistenta bakterier. En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

SJUKSK?TERSKANS SM?RTSKATTNING AV BARN INOM SLUTENV?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->