Sökresultat:
345 Uppsatser om Den dolda Läroplanen - Sida 3 av 23
Den ojÀmstÀllda jÀmstÀlldheten : Hur kvinnor och mÀn vill och upplever möjligheten till att göra karriÀr inom Svenska Handelsbanken
Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto fÀrre kvinnor finns det. Det intressanta Àr att titta pÄ de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den mÄnga gÄnger dolda situation och struktur som rÄder för kvinnor i samhÀllet och i vÄra organisationer, det vill sÀga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriÀr- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet frÄn studien pekade pÄ att kvinnor hade en stark vilja att göra karriÀr, medan mÀnnen hade en mer distanserad instÀllning.
Sökande efter meningspotential-en studie om iPad i förskolan
Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.
Romer och utbildning : Den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv
SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste Ären (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och ÄtgÀrdsförslagen. DÀrtill hur sprÄkbruket ser ut i dessa och om det gÄr att skönja nÄgon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehÄllsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.
Organisationskulturen ur de anstÀlldas perspektiv
Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlÀgga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i LuleÄ kommun ur de anstÀlldas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation bestÄr av bÄde öppna och dolda vÀrderingar, dÀr de öppna Àr organisationens syfte, policys, mÄl och uppdrag. Dolda vÀrderingar Àr det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill sÀga hur uttalade öppna vÀrderingar och policys tillÀmpas. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka attityder och vÀrderingar har de anstÀllda till sitt arbete och hur upplever de anstÀllda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer stÀlldes frÄgor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgÀnglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.
En jÀmförelse av överlÄtelseförsÀkringar vid fastighetsköp: Vilket reellt skydd erhÄller köparen?
Det huvudsakliga syftet med denna framstĂ€llning har varit att utreda förekomsten av överlĂ„telseförsĂ€kringar pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden samt klarlĂ€gga vilket reellt skydd försĂ€kringen erbjuder köparen respektive sĂ€ljaren vid en fastighetsöverlĂ„telse. GenomgĂ„ende i hela framstĂ€llningen har vĂ„r utgĂ„ngspunkt varit ur köparens perspektiv. Vi har anvĂ€nt oss av den traditionella rĂ€ttsdogmatiska metoden vilket inneburit en rĂ€ttsutredning som baseras pĂ„ lagstiftning, förarbeten, rĂ€ttspraxis och doktrin. ĂverlĂ„telseförsĂ€kringar har erbjudits pĂ„ försĂ€kringsmarknaden sedan 1970-talet men det Ă€r under det senaste Ă„rtiondet som de erhĂ„llit en mer central roll vid fastighetsöverlĂ„telser. Idag erbjuder fyra olika försĂ€kringsgivare överlĂ„telseförsĂ€kring och vi har gjort en jĂ€mförelse mellan fem utvalda försĂ€kringsalternativ.
Det dolda problemet : - ett omedvetet förvÀntningsgap
Vad revision innebÀr Àr idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlÄtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns dÀremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd Àr dock nÄgot allmÀnheten inte har nÄgon större kÀnnedom om.
Identitetsskapande populÀrpress
Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förstÄelse och kunskap om texternas dolda grundvÀrderingar och grepp och hur dessa kan pÄverka lÀsarens identitet..
Uttalad profil och dolda krav : Folkhögskolors huvudmÀn och deras pÄverkan pÄ musiklinjer
Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur folkhögskolans huvudmanpÄverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien Àr huvudmÀnnens ideologiska grundsyn elleravsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor stÄr under en huvudman och det Àr en viktigparameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmÀnnens ideologiska grundsynkommer till uttryck och pÄverkar folkhögskolor har debatterats hÄrt i folkhögskolans historia.DÀremot Àr forskningen kring Àmnet mycket begrÀnsad vilket har gjort arbetet med studienextra spÀnnande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenskafolkhögskolor med olika huvudmÀn.
Djuretik i förskolan : Vilken vÀgledning ger lÀroplanen och hur arbetar förskollÀrare?
I syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare arbetar med djuretik som en vÀrderingsfrÄga undersöks (1) förskollÀrares tolkning av lÀroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollÀrare arbetar med vÀrderingsfrÄgan djuretik och (3) vilken hÀnsyn de tar till lÀroplanens krav pÄ saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare varav 3 Àr vegetarianer. Analysen baseras pÄ poststrukturalistisk teori och teori om den dolda lÀroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar ocksÄ att förskollÀrarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.
Felaktig Ritningshantering : Kartla?ggning av dolda kostnader kopplade till ineffektiv ritningshantering inom byggindustrin
This report, written by Ma?ns Ridze?n and Jonas Stenberg, presents the thesis carried out the spring of 2012. The authors met the first time in 2008, when they started their studies at Uppsala University. Since then they have completed various projects, both within and without the university. This study is based on a theory that was first conceived when Jonas Stenberg did his internship in the summer of 2010.
Retorisk och litterĂ€r kommunikation - den dolda retoriska essĂ€n : Med exempel frĂ„n PĂ€r Lagerkvists DvĂ€rgen och Ayn Rands The FountainheadÂ
Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.
Fast Fashion - Företagens miljöarbete ur kundens perspektiv
I samma takt som produktionen av klÀder tilltar, ökar Àven medvetenheten kring dess miljöpÄverkan. MÄnga företag arbetar efter avtal, mÀrkningar och uppförandekoder för att pÄ sÄ vis reducera pÄverkan, dock kan det vara svÄrt för konsumenterna att veta vad de faktiskt stÄr för och betyder. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur kunden ser pÄ fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget sjÀlva ser pÄ det, samt om kundens uppfattning gÄr att förÀndra. Undersökningen Àr avgrÀnsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel pÄ företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen anvÀnds kommunikationsmodellen, dÀr sÀndaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare fÄ tillbaka feedback frÄn mottagagaren.
Kompetensförsörjning inom besöksnÀringen och dess betydelse för JÀmtlands regionala utveckling
Studiens syfte Àr att undersöka hÀrskarteknikers existens pÄ Facebook samt att studera pÄ vilket sÀtt de olika teknikerna framtrÀder. Studien Àmnar Àven att uppmÀrksamma hÀrskartekniker och öka förstÄelsen kring dem.Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer pÄ Facebook.VÄr studie visar att de fem hÀrskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhÄllande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbelÀggning finns pÄ Facebook..
Intellektuellt kapital - En detaljstudie av tre branschers frivilliga redovisning
Bakgrund: Det finns exempel pÄ företag som Àr vÀrderade till mÄngdubbelt högre Àn deras bokförda vÀrde. Hur ska företag redovisa sina dolda vÀrden, dÄ redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta pÄ balansrÀkningen? Detta kan sÀgas vara ett problem för företag, sÀrskilt de som har stora dolda tillgÄngar. En heltÀckande redovisning kan visa en mer rÀttvisande bild av företaget och stÀrka dess rykte.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom lÀkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. VÄr uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhÀvs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher.
Betyg i praktiken
Ă
r 2011 kom det en ny lÀroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya lÀroplanen har ett brett innehÄll i förhÄllande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd frÄn Skolverket saknas (vÄren 2013).Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ vad som bedöms vid betygsÀttning i Àmnet Idrott och HÀlsa. Studien, som inriktar sig pÄ den obligatoriska kursen Idrott och HÀlsa 1, bestÄr av intervjuer med sju gymnasielÀrare och tar upp följande frÄgor: Vilka delmoment bedöms? Vad krÀvs för att bli godkÀnd? Vad finns det för förutsÀttningar att göra bedömningen?LÀrarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, TrÀningslÀra, Friluftsliv, Dans, Simning, SÀkerhet och HÀlsa. För att bli godkÀnd poÀngterar lÀrarna nÀrvaro och aktivt deltagande.