Sökresultat:
984 Uppsatser om Demokratiska värden - Sida 46 av 66
Att arbeta mitt i en katastrof ? Faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande vid katastrofer
Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade
krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en
central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade
behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring
omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap.
Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i
katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av
data.
Vilka liberaliseringseffekter har brödupproren och situationen i Jordanien fÄtt och varför? - en sammandrabbning mellan ekonomi och kultur
Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.
Ett barn blir till - diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans lÀroplan
Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans lÀroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestÀmma vad ett barn Àr. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mÀstersignifikanten ? Barnet med innehÄll har jag velat kartlÀgga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofÀrdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i lÀroplanen, hur de förhÄller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lÀrande fungerar som meningsskapare Ät Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.
Fler Àn tusen ord : En bildanalys av regeringsalternativen och dess partifo?retra?dare i Go?teborgs-Posten & Hallandsposten en ma?nad fo?re riksdagsvalet 2010
Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.
Kreditbedömning av kunskapsföretag
Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.
Den demokratiska döden : En motivstudie av döden i Vilhelm Mobergs Din stund pÄ jorden och Jan FridegÄrds Torntuppen
The purpose of this paper is to view Karlstad Municipality and their financial support to non-profit organizations within equestrian sports. Despite the varying representatives of various equestrian sports in Karlstad, there seems to be a single beneficiary within the sport when it comes to financial support from the municipality. The policies and plans concerning cultural development are directly compared to the Karlstad Municipality and its contribution to these organizations within equestrian sports. Through interviews and reports I have studied the process of financial support from the Karlstad municipality using an intersectionality theory based on Nina Lykkes guide on gender studies and feminist theory. Pierre Bourdieu?s theories on field, habitus and capital are also used as a method to enhance the understanding of equestrian sports and its role in modern Swedish society. The conclusion is that the Karlstad Municipality is, for a several of reasons, promoting non-profit organizations within equestrian sports, which are operating as riding schools.
Detnerad Demokrati : Den demokratiska freden i Irak, en möjlighet att börja om
With the collapse of the Soviet Union and the 9/11 attacks, the landscape of the freedom of religion has changed. The issues now facing freedom of religion varies greatly from the issues that the drafters of the universal declaration of human rights faced after World War II.In the light of the new issues that States face in the intersection of religion and societal interest, scholars have criticized the European Court of Human Rights to give too much leeway to the States in determining how the human rights should be implemented, by using the doctrine of margin of appreciation. Critics of the margin of appreciation claim that it is based on culture relativism and that the doctrine undermines the universality of the human rights. In order to decide if the margin of appreciation has indeed led to a relativization of the human rights I compared it to the jurisprudence of the UN Human Rights Committee and its use of the Syracusa principles. My conclusion is that the jurisprudence of the European Court of Human Rights cannot be considered to be based on culture relativism.
Försvarsmakten - en resurs mot terrorism?
Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmÄgor i allmÀnhet ochterroristbekÀmpning i synnerhet tillvaratas pÄ ett för samhÀllet mest effektivt sÀtt. Grund för studien har varitjustitierÄdets Johan MunckŽs utredning, SOU 2003:32 VÄr beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlÀgga och analysera myndigheternas beredskap och förmÄga att förhindra och bekÀmpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förÀndringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen Àr baserad pÄ det demokratiska dilemmat, att i en rÀttstat anvÀnda vÀld dÄ hot mot riket sominte hÀrrör frÄn en fientlig sinnad makt uppstÄr. Undersökningens empiri har byggts pÄ ovan nÀmndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som pÄ olika nivÄer har varit och Àrdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.
N?R DR?MMEN OM ETT BARN G?R F?RLORAT - En litteraturstudie om hur sjuksk?terskan kan m?ta kvinnans behov av omv?rdnad vid tidig graviditetsf?rlust
Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan
medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av
emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta
st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.
PÄverkar kunskapen matsalspersonalens yrkesroll? : Servitörens syn pÄ yrkesrollen inom restaurang
Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.
Vad Àr acceptabelt för en elev att sÀga i klassrummet? : En intervjustudie om paradoxerna i gymnasieskolans vÀrdegrund
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur fyra samhĂ€llskunskapslĂ€rare agerar i situationer dĂ€r Ă„sikter som gĂ„r i strid med vĂ€rdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lĂ€rare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt, vilket innebĂ€r att vi inte gör ansprĂ„k pĂ„ att fĂ„ fram nĂ„gra generella resultat i det hĂ€r arbetet. De teorier som Ă€r centrala i arbetet Ă€r Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstĂ„, kan och vill. Dessa begrepp anvĂ€nds för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lĂ€rarna. Ăven Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgĂ„ng av vĂ€rden i vĂ€rdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.
"För vÄrt lands bÀsta" : Hur klarsprÄk motiveras i Sverige respektive Mexiko
SammandragKlarsprÄk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vÄrdat, enkelt och begripligt sprÄk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarsprÄk och Sverige ses Àven som ett föregÄngsland i dessa frÄgor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarsprÄksarbetet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur de bÄda lÀnderna argumenterar och motiverar klarsprÄk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlÀngningen sÀger om klarsprÄksarbetet i stort i de bÄda lÀnderna. Materialet för undersökningen bestÄr av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarsprÄk.
Elevdemokrati: en symbios av kunskap, erfarenhet och deltagande - En fallstudie av elevdemokrati pÄ riktigt
Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever pÄ en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. ProblemstÀllningen lyder ?hur uppfattar eleverna pÄ Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen bestÄr av en fallstudie dÀr kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati.
Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar vÀl, men att skolans informationshantering kan förbÀttras, bÄde för att eleverna ska vara informerade om vad som pÄgÄr och för att fÄ fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.
Utlokaliserade reaktorers inverkan pÄ jordfelsskydd
Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.
De dÀr uppe ? vi hÀr nere Om nedlÀggningen av TT:s kontor i Norrland och journalistikens centralisering
Vem fÄr finnas i nyhetsbevakningen?Vad hÀnder med Norrlandsbevakningen nÀr redaktionerna gÄr mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i LuleÄ, UmeÄ och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser pÄ centraliseringen av journalistiken. Hur mÄnga svenska orter fÄr lov att vara underbevakade och pÄ bekostnad av vilka?I vÄr granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvÀrderar och prioriterar nyheter baserat pÄ ort.