Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever.

Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.