Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jämförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrån den demokratiska skolans värdegrund, styrdokument, lagstiftning och även jämlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehållit traditionellt grupparbete med självvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansättning. Gruppenkät har använts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvärdering av mitt experiment. Observation har använts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.

I vår studie utgår vi ifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsättningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förståelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har använt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av våra data. Under två dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor på en förskola då de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av våra data genomfört multipla läsningar av vårt filmmaterial och analyserat vårt resultat med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vårt resultat visar enligt vår tolkning på att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar både inom och emellan de filmade situationerna.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet Medborgarpaneler. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning.De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i Medborgarpaneler via de befintliga mail-listorna som fanns.

Examensarbetet har utförts inom ramen för forskningsprojektet Från spill till guld, som leds av forskningsinstitutet Swerea IVF. Forskningsprojektets mål är att minimera spill inom bland annat textilindustrin. Examensarbetet syftar till att identifiera och minska mängden avfall i form av spill från produktion. I examensarbetet har en fallstudie på Swegmark of Sweden AB:s fabrik Sia New Rosme gjorts och en miljövärdeflödesanalys utförts. Analysen visade att flera processer inom produktionen är kritiska när det kommer till uppkomst av spill.

Produktframtagningsindustrin utsätts för snabba förändringar vilket medför att kraven från kunder, konkurrenter och lagkrav ökar. Företag inom produktframtagning måste därför ständigt förbättra sina metoder och processer för att fortsätta konkurrera och leverera kvalitativa produkter och tjänster. Samtidigt ska de nya metoderna vara lättarbetade, lättförståeliga och effektiva, med fokus på att minska fel, slöseri och resurser som inte skapar värde för slutkunden. Ett samordnat flöde med tvärfunktionella processer är därför önskvärt för att på ett lönsamt sätt uppnå satta mål.Med detta i åtanke fanns en uppdragsbeskrivning på Scania för att följa upp artikelritningens funktion och användning. Examensarbetet har undersökt vilka möjligheter som finns med att använda 3D-modellen som informationsbärare för att på sikt kunna ersätta artikelritningen.

Examensarbetets syfte är att ta reda på elevers demokratisyn och hur de upplever sin möjlighet till att kunna påverka i skolan. Samtidigt är det betydelsefullt att undersöka elevernas uppfattningar om hur de tar till sig kunskap och dessutom ta reda på deras kunskaper om demokrati. Undersökningen bygger på sex parintervjuer med elever från årskurs nio. Den metod som har använts vid undersökningen är kvalitativa intervjuer för att därigenom kunna spåra tankar och upplevelser av informanternas omvärld. Utifrån undersökningens resultat kan man se att eleverna till det mesta är nöjda med det inflytande de har i skolan.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

I denna D-uppsats studeras förslaget att ersätta dagens län med 6-9 storregioner. Studien syftar till att analysera och diskutera hur detta förslag kommer påverka Norrbottens län, samt jämföra förslagets förväntade effekt med resultatet som har påvisats av försöksverksamheten i Region Skåne och Region Västra Götaland. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar vad regionaliseringen skulle innebära för Norrbottens län, vad gäller demokratiska och ekonomiska aspekter, med utgångspunkt från Ansvarskommitténs del- och slutbetänkanden, samt Statskontorets utvärdering av försöksverksamheten i de ovan nämnda regionerna. Två regionindelningsförslag identifieras, bestående av antingen Norrbottens och Västerbottens län, eller dessa tillsammans med Jämtlands och Västernorrlands län. Uppsatsen resulterar i att effekter på samordning och resursutnyttjande inte är tillräckliga argument för eller emot regionalt självstyre, att det är oklart om decentraliseringsprocessens effekt på Norrbotten kommer ha den effekt som regeringskansliet ämnar, nämligen att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt.

Varför företag väljer att hållbarhetsredovisa beror bland annat på att olika intressenter efterfrågar det. Redovisningen kan även underlätta både den interna och den externa kommunikationen gällandet hållbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrån KPMG från 2013 bör företag fokusera på hållbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta målgrupperna ska nås. För att uppnå en hög kvalité bör hållbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhängande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje område i hållbarhetsarbetet. När kvalitén på hållbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lägst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jämförelse med internationella företag.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.