I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former.

Den Europeiska Unionen är menad att fungera som en representativ demokrati, men de råder meningsskiljaktigheter om huruvida EU är demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, är en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad länkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, där varje länk präglas av relationen mellan huvudmän (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje länk delegeras makt från principalen till agenten, vilket innebär ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förändrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlänkade statsskick, utifrån principal-agentteori.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer som sätter käppar i hjulen för demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjälp av rapporter från olika internationella organisationer, såsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag använt mig av den teoribekräftande fallstudien där jag applicerar demokratiseringsteorin på fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ? Nations in Transit? i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp. Polyarkibegreppet bygger på två grundelement: medverkan och tävlan eller konkurrens.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal.

Internet har prisats som en frizon för fritt meningsutbyte och informationstillgång, revolutionerande och oantastligt. Internet kan dock censureras, och detta sker dessutom idag. Därmed bestämde jag mig för att undersöka hur den utförs, hur den kan tänkas förhålla sig till yttrandefriheten samt vilken skada censuren kan tänkas innebära för den. För att först avgöra vad som menas med yttrandefrihet och vari dess värde ligger går jag igenom fem starka argument för yttrandefrihet i demokratiska stater, Mills sanningsargument, Meiklejohns demokratiargument, Bollingers toleransargument samt Scanlons två autonomiargument för att därefter komma in på arbetes huvudteori, Ulf Petäjäs pålitliga kommunikationsprocess. Den säger, i korthet, att yttrandefrihetens värde för demokratin ligger i att den möjliggör en pålitlig kommunikationsprocess som erbjuder folk den varierade information de behöver för att kunna få demokrati att fungera.

Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

För andra gången startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbättra ett bostadsområde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen Vallås till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den här uppsatsen är att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvärdering. Jag kommer att använda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gällande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats få med gräsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser på att man främst attraherar redan engagerade medborgare.

Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna..

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt.

Religionsfriheten utgör en fundamental beståndsdel i ett demokratiskt samhälle. Trots frihetens särartade ställning behöver den begränsas för att inte kränka andra individers fri- och rättigheter. Individerna i samhället åtnjuter rätten till religion men även från religion. Balansgången mellan individernas intressen är vad som skapar kontroverser för manifesteringen av religiösa symboler. Syftet med uppsatsen var sålunda att utreda de religiösa symbolernas ställning i ett demokratiskt samhälle.