Sammanfattning Uppsatsens titel: Chefen som byggherre, en analys av empiriskt material baserat på förstaledschefer Seminariedatum: 2006-01-18 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Pawel Bogdanski, Carla Bruno Picasso, Marta Kardach, Monika Salamandra Handledare: Christine Blomqvist Fem nyckelord: erfarenhet, personlighet, utbildning, verktygslåda, ledarstil Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra chefer som innehar sin första chefsposition med chefer som tidigare haft en eller flera chefspositioner. Metod: kvalitativ forskningsstrategi, induktiv ansats. Teoretiska perspektiv: den demokratiska och den auktoritära ledarstilen. Företagsmiljön påverkar chefs- och ledarskapet. Empiri: Empirisk studie som baseras på förstaledschefer.

This study analyzes the discursive content of four history textbooks in order to demonstrate how national identities are formed and how they differ from each other. This was done through discourse analysis guided by social constructivism and John M. Hobson?s dichotomy of East and West. The study shows that textbooks mainly construct national identities in three ways; first by making a clear distinction between ?The Self? and ?The Other?, second by preserving a world order based on the notions of the invariant hegemony of the nation-state, and third by utilizing stereotype based dissimilarities in order to accentuate existing differences between nationalities. Implicit ideals and values in the historical discourse play an important part in the construction of identities; however sends a contradictory and ambiguous message.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Lately information- and communication technology (ICT) has been seen as an important tool to vitalize democracy. What kind of democracy it generates is however debateable. The objective with this thesis is therefore to examine what democratic ideal that dominates the use of ICT in Region Skåne and Västra Götalandsregionen and what kind of citizenship it brings. The two case studies were chosen because the Swedish regional level is facing a reorganization with democratic ambitions which in relation to ICT is fairly unexplored. To fulfil the objective there are two perspectives; e-democracy and e-administration, which are defined and integrated with democratic theory including Premfors´ "Fast, Strong and Thin" democratic ideals and Marshall´s three citizenship rights.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

This essay is about power, democracy, solidarity and equality in preschool. I examine three different situations to determine if I could have acted more sensibly in my interactions with the children. I portray: a ?children?s choice meeting? where children select an activity, a so-called emotional gathering and a dialogue at the lunch table about a popular movie that we plan to watch together afterwards. The purpose of this essay is to examine which norms and values form the basis of my actions, and if so, how these lead me to use my power to shape the children.I have chosen to use hermeneutic and norm-critical perspectives where I investigate and examine my norms and values and how I react and act, both consciously and unconsciously.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare tolkar demokratiuppdraget när det gäller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lärares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på hur barns inflytande kan påverkas av relationen med vuxna. De två metoder som används i studien är intervjuer av lärare i två förskolor samt observationer av lärarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgångspunkten för uppsatsen är denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sätt att förhålla sig till barn. Studien har haft som mål att undersöka hur lärare som har ett särskilt intresse för demokratiska frågor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur välvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation påverkar relationen mellan barn och lärare.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection.

SammanfattningDetta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om elevers värderingarpåverkar betygssättningen.Frågeställning Finns det ett samband mellan elevers värderingar och läraresbetygssättning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sätts på klaragrunder. Faktorer som felaktigt påverkar bedömningen vägsofta in och avgör vilket betyg som sätts på en elev. Detta är etträttssäkerhetsproblem och bidrar till brister i likvärdighet inomden svenska skolan. Forskning bör därför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att få ett svar på frågeställningen har ett experimentgenomförts.

Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstås och beskrivas. När politiker formulerar förändringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmän, rektorer och pedagoger. Förändringen förväntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens empiri bygger på tolkningar av specialpedagoger/-lärares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgår bl.a.

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande:? Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället?? Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre.

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet.