Sökresultat:
346 Uppsatser om Demokratisk skolning - Sida 6 av 24
Är idrotten demokratisk? : En studie av ungdomars möjlighet att påverka verksamheten inom den svenska idrottsrörelsen
Syfte och frågeställningarMitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning.De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut?MetodJag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ?Ungdomsinspiratörer? samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna.
The heartbeat of change : Ett hjälpmedel för ledare vid organisationsförändringar
Sammanfattning Den här studien har som syfte att ta fram en ny förändringsmodell som ledare kan ha som hjälpmedel vid organisationsförändringar. Syftet är även att belysa ledarens betydande roll och dess påverkan vid organisationsförändringar. Intervjuer med medarbetare i banksektorn har gjorts och knutits ihop med relevant teori. Forskarna har bland annat velat få fram medarbetarnas upplevelser kring organisationsförändringar samt ledarens agerande. Studiens resultat visar att kommunikation, motivation och delaktighet tillsammans med en demokratisk ledarskapsstil kan göra att medarbetare upplever organisationsförändringar som något positivt.
En studie om HR-strategi : Framtagande av HR-strategi på ett företag inom processindustrin
Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling. .
Ledarstil och toppning : En enkätstudie bland barn och ungdomscoacher i tre kommuner
Syfte och frågeställningDenna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar? Vilken ledarstil används av coachen?? I vilken omfattning används toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?MetodStudien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män.
Hells Angels : En för alla och alla för en
I denna litteraturstudie har motorcykelklubben Hells Angels studerats internationellt och i Sverige. I dagsläget är Hells Angels etablerade i över trettio länder och grundkraven för medlemskap är att du ska vara minst 21 år, av manligt kön och äga en motorcykel av märket Harley Davidson. Huvudsyftet med studien är att utifrån ett gruppsykologiskt perspektiv öka kunskapen om Hells Angels, men avsikten har även varit att öppna för en diskussion om denna motorcykelklubb inom fältet för socialt arbete. Trots att Hells Angels beskriver sig själva som en demokratisk organisation menar andra källor att det finns en tydlig hierarki och att makten är koncentrerad till ett fåtal medlemmar. Nyrekrytering är en process som sker i flera steg och det har framkommit att det inte heller är helt okomplicerat att avsluta medlemskapet, något som exempelvis socialtjänsten bör ha kännedom om i arbetet med avhoppare. .
Ett demokratiskt Irak - är detta möjligt?
Under Gulfkriget växte en diktatur fram i Irak som världen lärde känna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade våldshandlingar och hård kontroll över medborgarna. De demokratiska rättigheter som vi i västvärldens demokratier tagit som självklarheter var här inte så självklara. USA tog på sig rollen att avlägsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrättades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak låg i händerna på ockupationsmakten.
Inflytande i förskola och förkoleklass - en demokratisk värdegrundsfråga
I vår undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med barn och pedagoger från två förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur barn och pedagoger tänker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i våra intervjuer lyfter fram att det är i deras lek som de upplever sig själva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen såg på den övriga verksamheten beroende på vad pedagogerna hade för förhållningssätt när det gällde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fånga upp barnens idéer och tankar krävs att man är lyhörd som pedagog och ser på samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna själva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, måltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..
Olof Palme och löntagarfonder : En studie om rörelsesocialism och statssocialism i den svenska arbetarrörelsen
The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof Palme´s ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof Palme´s and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations.
EU:s medborgarinitiativ : En framkomlig väg för att minska det demokratisk underskottet?
The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens? Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. ?Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!? is the first ECI that has met the requirements.
Ledarskap och maktdistans : en studie på ett färskvarulager
Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet.
UNGA MÄN OCH DEMOKRATI : En fallstudie på en högstadieskola av teorin om unga män som demokratisk destabiliseringsfaktor
This case-study examines the correlation between young men and democratic instability in group discussions with two analyzing methods in one. One part of the method used is deliberative democracy which aims to explain how democracy works within the frames of discussion in ordinary citizens groups. In this study the citizens is upper level secondary school students. The other part of the method used is the theory pulled by many scholars lately, the demographic impact on democracy. With these two combined in one this study compare the theory of young men as more active in political violence and as a destabilising factor of democracy on country-level with the results of the study in deliberative democracy in small group discussions.
Att leda framtiden : En studie om lärares ledarskap i gymnasieskolan
Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap..
Klassrumsdialog som kunskapsförhandling
Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.
Röster i staden : om medborgardialog som demokratiskt verktyg i stadsplaneringen
Planerare har stor del i att utforma det offentliga rummet i dagens städer, och yrkeskåren är långt ifrån representativ när det gäller variation av ursprung och social grupptillhörighet. Det här arbetet behandlar därför involveringen av stadens invånare genom medborgardialog. Målet med uppsatsen är att problematisera tänkandet kring medborgardialog och ifrågasätta planerarens ansvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Syftet är att uppsatsen skall fungera som ett personligt utvecklande underlag för fortsatt diskussion kring medborgardialog med fokus på exkludering av vissa grupper av människor, i det här fallet personer med invandrarbakgrund.
Uppsatsens första del är inventerande och ligger till grund för de resterande delarna genom att berätta om vad regelverk och styrdokument säger om medborgardialog. Den andra delen tar upp medborgardialogens kritiska aspekter utifrån ett mer generellt synsätt.
Det massiva nyhetsflödet - för vem?
Att samhällets medborgare är välunderrättade är en grundförutsättning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgå nästan var som helst och när som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Syftet med den studien är att ta reda på vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sänd nyhetssändning och om det i huvudsak är någon särskild typ av nyhet som gemensamt fångar tittarna. Genom att använda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det är få nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssändning är det är ytterst begränsat antal detaljer och citat som kan kommas ihåg..