Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarsläsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarnaför läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är detsociokulturella perspektivet på lärande.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan.Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns iklassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning.METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration frånden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i ensjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt tvåoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes medbarnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där eleverlämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva.

Uppsatsen behandlar frågeställningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i anspråk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven är. Vidare berörs frågor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner även uppsatsförfattaren att det är angeläget att diskutera frågor som rör det offentliga rummets möjligheter och begränsningar utifrån demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tänkande i frågan samt väcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.Uppsatsen behandlar frågeställningar om gatukonst utifrån ett perspektiv som ligger nära konstutövarnas utgångspunkt och för fram ståndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frågeställningen utifrån de platser som kan kallas för odefinierbara platser, där gatukonsten ofta uppträder.

Syftet med arbetet är förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker använder idag för att nå ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvändiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna användas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrån deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning är utbildning, då sådan anses vara grundläggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget är att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för användare av datorer att snabbt hämta information, eller göra inlägg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen går det emellertid att konstatera att någon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna ännu inte finns, så istället avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebär. Det utesluts däremot inte att liknande gemenskaper finns på förslag eller skulle kunna få betydelse framöver..

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling väsentligen skilt sig åt. Trots att de båda länderna delar många egenskaper och förutsättningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsättningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhället, det politiska samhället, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet är således att genom en komparativ fåfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistånd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. Särskild fokus har legat på EU:s omfattande biståndsprogram i de båda länderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrån denna metodologi analysera de båda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrån hur externa aktörer har använt sig av bistånd och politisk konditionalitet i sin biståndspolitik. Dock existerar även andra viktiga förklaringsfaktorer, främst i Uganda, där den komplicerade etniska sammansättningen och ekonomisk snedfördelning försvårat en vidare demokratisering av landet..

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4?6 ska ?Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur? och ?Familjen och olika samlevnadsformer.

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer såsom Beställar- utförarmodellen (BUM), främst för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. BUM är en av de principer som främst fått fotfäste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis Hälso- och sjukvården. När modellen infördes i Region Skåne var det viktigaste målet var att skilja på beställare och utförare för att uppnå en effektivare styrning av Hälso- och sjukvården. Beställarnas uppgift blev att formulera målen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål. En effektivare beställarstyrning uppnås enligt styrmodellen genom kontrakt, där avtal skrivs mellan parterna angående om produktion och kostnader och genom budgetering.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Miljöer är unika och formas av en sammansättning av objekt, omgivning och sammanhang. Det är människor som ger kulturarv innehåll och mening. Genom tillgången till kulturarv får människor en länk till historia som ökar förståelsen för både historien, samtiden och framtiden. Kulturarv är en gemensam tillgång och angelägenhet för människor. Det ger möjlighet att delta och påverka arbetet med kulturarvsfrågor vilket är en grundläggande demokratisk rättighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid väpnade konflikter.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån IFRS 8 beskriva och förstå regleringsprocessen vid antagandet och godkännandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att påverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte är deskriptivt och tillvägagångssättet induktivt.

Under slutet av november 2001 samlades, på Förenta Nationernas initiativ, flera betydande afghanska grupperingar i Bonn i Tyskland med syfte att dra upp riktlinjer för Afghanistans framtid. På dagordningen stod framförallt inrättandet av en ny demokratisk regering, vilken också skulle vara väl förankrad hos det afghanska folket och representativ för de många intressena Kabul sågs som ett steg på vägen mot politisk stabilitet i det av krig i landet. Det påföljande inrättandet av en interimsregering i huvudstaden härjade landet. Denna uppsats syftar till att utreda om förutsättningarna i landet tillåter införandet av det tänkta demokratiska styret eller om premisserna istället torde innebära att ett annat styrelseskick bättre passar landet samt vilket styrelseskick detta då kunde tänkas vara. Detta är intressant eftersom de rätta förutsättningarna inom landet måste finnas om resultatet av ett demokratiskt styre ska bli acceptabelt.