Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av Demenssjukdom, och antalet personer med Demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med Demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med Demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med Demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta. Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom Demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom Demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes. Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet.

Bakgrund: Personer med Demens har ofta en bristande förmåga att kommunicera verbalt och uttrycker sig istället genom olika beteende. Det är av vikt att vårdpersonalen skapar ett nära samspel med vårdtagaren, för att om möjligt tolka och förstå vad de ger uttryck för. Syfte: Att belysa betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt vid omvårdnad av personer med Demens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med Demens påverkas av vilket förhållningssätt vårdpersonalen har.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernäring samt vanligast insatta och typav förebyggande åtgärder bland personer i särskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernäring hos personer med neuropsykologiskaproblem jämfört med personer utan sådana problem. Studien hade en beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Datat inhämtades från kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer från en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernärda enligt MNA-SF. BMI <22poäng hade 23,5 %.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett Demensboende kommunicerar och interagerar med Demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med Demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för Demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med Demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med Demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med Demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r Demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med Demens kommunicerar med en samtalspartner utan Demens, men hur personer med Demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en Demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av Demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med Demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med Demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar.

Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för Demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera Demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och Demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Bakgrund: Omvårdnaden kring Demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av Demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av Demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med Demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med Demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste Demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsDemens, vaskulär Demens samt sekundär Demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen Demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till personer med Demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekterna av dessa för personer med Demens samt studiernas bevisvärde. Författarna har genomfört en systematisk sökning i ämnesdatabaser som innehåller artiklar om arbetsterapi och har sökt efter vetenskapliga artiklar utifrån valda sökord som är relevanta utifrån syftet med studien. För att analysera insamlad data så har författarna använt sig av Fishers (2009) interventionsformer som ett raster för att se interventionernas fokus samt att se om interventionerna var på aktivitetsnivå eller funktionsnivå. Resultatet visar på att arbetsterapeuter arbetar på aktivitetsnivå och då klientcentrerat där de använder sig av aktivitetsinriktade interventioner. Största delen av interventionerna visade en signifikant positiv effekt och bedömdes till största del objektivt på aktivitetsnivå samt objektivt på aktivitetsnivå och funktionsnivå.

Allt fler personer drabbas av Demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid Demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid Demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer.

I Sverige finns minst 150 000 personer med Demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en Demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den Demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan Demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av Demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppsspråkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet och Resursbrist.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med Demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med Demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste Demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsDemens, vaskulär Demens samt sekundär Demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen Demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.