Att leva med Demens innebär att livet påverkas då tidigare förmågor inte längre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande på dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, där forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sätt att ta sig an dagliga aktiviteter såsom enklare hushållsgöromål och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med latent ansats.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med Demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med Demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste Demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsDemens, vaskulär Demens samt sekundär Demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen Demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen Demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r Demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med Demens kommunicerar med en samtalspartner utan Demens, men hur personer med Demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en Demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r Demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med Demens kommunicerar med en samtalspartner utan Demens, men hur personer med Demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en Demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med Demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med Demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och Västernorrlands län, samt att deltagarna har erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med Demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillräckligt?, ?Användandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra professioner? och ?Faktorer som påverkar och vikten av förberedelse?.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 år i Sverige och befolkningsmängden ökar ständigt, vilket betyder att Demensvård är av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebär att den kognitiva förmågan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförändring och förmåga att ta hand om sig själv, försämras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag är av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga hur vårdhundar på olika sätt kan påverka livskvaliteten för patienter med Demens. Studien är en litteraturöversikt där en induktiv metod har använts.