Bakgrund: Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med Demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med Demenssjukdom och deras närstående. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. Resultat: Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med Demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och Demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med Demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Introduktion: Det har skett en fördubbling av antalet höftfrakturer i västvärlden de två senaste årtionden vilket innebär stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde. Om inte trenden bryts så kommer efterfrågan på vårdresurser för fallolyckor att nästan fördubblas inom några decennier. Syfte: Att granska om användandet av höftskyddsbyxan hos äldre minskar risken för höftfrakturer. Metod: Sökning av artiklar genomfördes i fyra databaser och randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp som studerat höftskyddsbyxor och dess effekt och som även tittat på compliance valdes ut och granskades. Evidensstyrkan värderades i de enskilda studierna och resultatet av detta sammanställdes.

I Sverige är det i dag ungefär 140 000 personer som har diagnosen Demenssjukdom och därför klassas Demens som en folksjukdom. Många av dem som insjuknar vårdas i hemmet av en anhörig, vilket innebär en stor omställning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvärld där även en vårdarroll ingår. Att vara anhörig till en Demenssjuk partner innebär ofta att den anhörige också blir påverkad både på det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprätthålla sin hälsa i den förändrade livsvärlden krävs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lägga in egna värderingar för att på så vis kunna sätta sig in i den anhöriges situation. Syftet är att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förändrade livssituation då partnern insjuknat i en Demenssjukdom.

Under senare år har det skett en uppluckring av inställningen att samhället skall bära ansvaret för äldres vård och omsorg. Mycket på grund av att ekonomin är kärvare, men även att behovet av prioriteringar inom vård och omsorg växer. På senare tid har man sett att i bedömningar av äldres behov räknar man inte bara med makars insatser för varandra utan även om det finns vuxna barn som kan bistå den äldre. I en rapport från om äldre uppskattas att man i biståndsbedömningen i ca en fjärdedel av landets kommuner väger in anhörigas möjligheter att hjälpa. Upplevelsen av att vårda en familjemedlem med en Demensproblematik i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar familjen på olika sätt.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel Demens. Vård vid Demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med Demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med Demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Alzheimers sjukdom är en smygande neurodegenerativ Demenssjukdom som främst drabbar äldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjärnan. De vanligaste symptomen är Demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i två olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullständiga mekanismen bakom alzheimer är ännu okänd men två proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys är apolipoprotein E.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom äldreomsorgens särskilda boenden hade av fysiska begränsningsåtgärder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med två enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett Demensboende. Dessa frågeställningar låg till grund för studien: är ovan nämnda personalgrupper medvetna om att lösningen med låsta avdelningar och andra fysiska begränsningsåtgärder kan innebära ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig användning av fysiska begränsningsåtgärder förekommer, vilka skäl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.

Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i Demens. Nio av tio personer som drabbas av Demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med Demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid Demenssjukdom.Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring.

 Our study aims at investigating the unit manager?s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with Down´s syndrome develop Alzheimer?s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers? perceiveddiscretion point of view.Our study?s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion..

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssätt fungerar på ett boende för yngre Demenssjuka i Gävle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre människor med Demenssjukdom i dag år 2009 är en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frågeställningar som styrt denna studie är hur man arbetar med kontaktmannaskap på ett boende för yngre Demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion påverkas genom att använda detta arbetssätt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig på enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar på ett boende för yngre med Demens. Dessa kvinnor är utsedd kontaktman till enskild yngre Demenssjuk som bor på det särskilda boendet. Fokus i denna undersökning är interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mångfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre Demenssjuke på det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi använt oss av teorin symbolisk interaktionism.

Kommunikation och samspel är under hela vårt liv grunden för all mänsklig samvaro men mönstret kan ändras under livets gång. Att insjukna i en Demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmåga att kommunicera och det ställs då stora krav på den Demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstånd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vårdpersonalens användande av tydliga frågor, att tala samma språk, att bilda gemenskap och att bjuda på sig själv är av stor betydelse i kommunikationen..

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring Demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med Demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en Demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med Demensinriktning.