Sammanfattning Bakgrund: På grund av att människor lever längre så kommer antal personer med Demens också att öka. Med stigande ålder och ökad närvaro av kroniska sjukdomar så som Demenssjukdom, blir det även en ökning av undernäringsproblematik hos den äldre befolkningen.  Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma, förhindra och minimera undernäring hos äldre dementa på äldreboenden. Syftet var också att granska artiklarnas kvalitét utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus.Resultat: Studien visar att Demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven måltidsträning och biverkningar av vissa läkemedel påverkade dementa äldres nutrition på ett negativt sett.

Introduktion: På särskilda boenden är fysisk och verbal agitation vanliga symtom hos perso-ner med Demenssjukdom. För vårdpersonal och närstående är agitation ett av de svåraste sym-tomen att handskas med. Ett agiterat tillstånd utgör även ett stort lidande för personen med Demens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om musikterapi visar någon effekt på agiterat beteende hos personer med Demenssjukdom på särskilda boenden. Metod: Metoden som användes var att göra en litteraturöversikt.

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid Demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite..

Att leva med en Demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den Demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en Demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på Demens och åldrande har gjorts.

SammanfattningÅldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste Demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda sig av hundassisterad omvårdnad i svensk äldreomsorg. Metod: Intervjuer gjordes med legitimerade sjuksköterskor som hade erfarenhet av sällskapshundar och utbildade hundar inom äldreomsorgen. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hundassisterad äldreomsorg inverkade positivt på flera plan, både bland de äldre och för personalen. Sjuksköterskorna upplevde att en hund berikade vardagen på äldreboendet och att hunden var till praktisk nytta i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, framförallt i arbetet med patienter drabbade av Demens. Hundassisterad omvårdnad upplevdes medföra ett ökat välbefinnande, minska stress och aggression, ge ökad glädje och matlust samt stimulera aktivitet, både fysiskt, mentalt och verbalt.

När en äldre person drabbas av sjukdomen Demens vårdas ofta denne av närstående i hemmet under lång tid. När den äldre blir för sjuk brukar denna vård bli ohållbar och en flytt till särskilt boende behövs. Sjukdomen och flytten väcker många olika känslor hos de närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en äldre person med Demenssjukdom i samband med flytt till särskilt boende. Resultatet i studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju närstående till äldre med Demenssjukdom där den äldre flyttat till särskilt boende.

Dementia is a concept that describes different conditions when memory and cognitive abilities degenerate. Approximately 140 000 persons in Sweden suffers from some kind of dementia. Many are stricken with behavioral and psychological symptoms of dementia, BPSD. The aim of this study was to illuminate nursing staff?s experiences of caring for persons suffering from dementia and BPSD within municipal and institutional care.

Andelen individer med Demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med Demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med Demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre Demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av Demenssjukdom och attityden förekommer att Demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att djur kan ha lugnande effekter på Demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande Demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förväntas öka världen över inom 50 år. Då medicinska behandlingsmöjligheter är få anses god omvårdnad och förbättrat välbefinnande vara bästa behandlingen. Vårdhunden har blivit ett begrepp inom vården av människor med Demens då tidigare forskning visat att vårdhunden på ett positivt sätt bidragit med fysiska och psykiska förbättringar samt ökat välbefinnande hos människor med Demens.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonalen upplever att en vårdhund påverkar välbefinnandet hos de boende på ett Demensboende.Metod: Studien är en sammanställning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier.Resultat: Resultatet visade att en vårdhund upplevdes frambringa mycket glädje och en förbättrad social samvaro för de boende på Demensboendet.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med Demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med Demenssjukdom.

Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av Demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den Demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig.

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av Demens och kännetecknas av intracellulärt neurofibrillärt trassel (NFT) bestående av proteinet tau och extracellulära plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En växande skara studier har börjat peka mot att AD är en hjärnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi är kännetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och är viktigt för minne och inlärning, transporteras över blod-hjärnbarriären i en mättnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.