Med en växande åldrande befolkning ökar även andelen Demenssjuka. En stor del av dem uppvisar agiterade beteenden som är svåra att hantera för anhöriga och personal. Uppmärksammade rön visar på risken att behandla dessa beteenden med läkemedel. Nya icke-farmakologiska metoder behöver utvecklas. Syftet med studien var att, genom litteraturstudier, undersöka om mjuk massage ger resultat vid behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid Demenssjukdom.

ABSTRAKTIntroduktionAtt vårda en närstående med Demenssjukdom är vanligen psykiskt och fysiskt ansträngande och uppfattas ofta stressframkallande, samt emotionellt belastande. Forskning visar att även om anhörigvårdandet upp-fattas svårt inom flera områden innehåller det samtidigt positiva aspekter som kan underlätta vårdandet, stärka hälsan och bidra till att vårdandet känns meningsfullt och tillfredsställande.SyfteSyftet med studien är att beskriva anhörigvårdares uppfattningar av vårdandets påverkan på den egna häl-san/ohälsan, samt olika faktorer som påverkar vårdandet av en närstående med Demenssjukdom.MetodStudien är kvalitativ med fenomenografisk och induktiv ansats där datainsamlingen sker via intervjuer, vilka analyseras med hjälp av kvalitativ fenomenografisk innehållsanalys. Metoden har prövats i en pilot-studie där två anhörigvårdare intervjuades. Vid en fullskalig studie planeras att 8-10 anhörigvårdare inter-vjuas.ResultatAnalysen av pilotstudien resulterade i ettt övergripande tema: Förändrad Livssituation, 3 domäner: Hälso-främjande aspekter, Upplevelse av ohälsa och Stödjande insatser, samt 24 variationer av uppfattningar. Temat återspeglar vårdandets påverkan på den anhöriges livssituation och hälsa, domänerna vad som på-verkats, medan variationerna av uppfattningar beskriver hur de påverkats.DiskussionResultatet visar på faktorer som kan vara hälsofrämjande, bidra till ohälsa, samt stödjande insatser som kan underlätta och främja välbefinnandet i vårdandet.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog?s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives.

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar denhjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framståri jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med Demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med Demens? För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera? De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.

I Sverige är Demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hälsofrämjande effekter i vården av individer med diagnosen Alzheimers eller annan Demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och Demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa individer.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvårdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsätt som vi börjar återfå efter en period av enbart kroppsligt synsätt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav på fler komplementära behandlingar. Musik är en behandlingsmetod som egentligen uppkom för länge sedan och som nu börjar återvända. Orems teori om egenvårdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar.

Alzheimer's disease is the most common form of dementia. The individual who fall ill can be in an age between 40-65 years old. When dementia affects individuals at this age, many relatives take their responsibility for taking care of them at home for a long time.The aim of this study was to illustrate emotions relatives experienced when a close family member's suffering from Alzheimer's disease. The study was intended to show relatives emotions, and therefor four self-biographies were chosen to read. The method used to analyze was a narrative literature review.

Bakgrund: Antalet fall med Demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den Demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av Demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

I Sverige finns ungefär 150 000 personer med Demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med Demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.

I Sverige flyttar de flesta av oss till ett ?boende? när vi blir gamla och behöver mer hjälp och vård. Där spenderar man sedan sin sista tid i livet och ses inte alltid som en person med förmåga att utvecklas. FMT ? Funktionsinriktad musikterapi, kan användas för att ge personer med olika funktionsnedsättningar förutsättningar för att utvecklas.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med Demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer medDemenssjukdom som känslomässigt påfrestande.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Physical activity can reduce the risk of developing dementia, and studies show that people who already have some form of the disease can get a better memory function and find it easier to perform daily tasks if the activity is performed regularly. People who are diagnosed with dementia are generally not offered physical activity to a high extent, nor is there a wide range of equipment developed to suit the target group.The Bike Around project was launched during a workshop in Copenhagen and was organized by HCH and Techna Science with the aim to develop new training equipment for people with dementia. The workshop resulted in the development of a customized training bike where the user can get a biking experience from his wheelchair or favorite chair. By integrating the pedal movement with a prerecorded movie projected on a screen, the memory can be stimulated both visually and by the activity itself.Our assignment in the project consisted of three parts: design of the bike, movie playback and software programming. During the project a prototype has been created that meets the requirements of ergonomics and usability..