Sök:

Sökresultat:

561 Uppsatser om Demens och omvćrdnad - Sida 37 av 38

Att fÄ vara sig sjÀlv i trÀdgÄrden : en hÀlsobringande och grön miljö i vÄrden av demenssjuka

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för Àldre med demenssjukdomar och trycker pÄ trÀdgÄrden som en hjÀlp i arbetet att stÀrka livskvaliteten. Arbetet Àr en litteratursökning dÀr material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trÀdgÄrd. HÀr berörs behovet av trygghet och sjÀlvstÀndighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trÀdgÄrd har en positiv effekt. Genom att anvÀnda olika igenkÀnnbara element i trÀdgÄrden gÄr det att skapa en miljö som den boende kÀnner sig trygg och kan orientera sig i.

Sinnesstimulerande metoder inom arbetsterapin och dess effekt pÄ vanligt förekommande problematiska beteenden hos personer med demens : en litteraturstudie

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Patienters erfarenheter av elektrokonvulsiv behandling : en litteraturbaserad studie

Bakgrund:Palliativ vÄrd innebÀr lindrande ÄtgÀrder, vilket innebÀr att effekterna av sjukdomen lindras men sjÀlva sjukdomen botas inte. Denna vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ en vÄrdfilosofi med syftet att bevara livskvalité nÀr bot inte lÀngre Àr möjligt. Oavsett diagnos och var mÀnniskan vÄrdas ska palliativ vÄrd omfatta alla mÀnniskor. FrÄgor kring demenssjukdom och palliativ vÄrd har problematiserats dels pÄ grund av dess komplexitet och dels pÄ grund av bristande kunskaper inom omrÄden bÄde hos nÀrstÄende och hos vÄrdpersonal. MÀnniskor med demenssjukdom Àr en sÄrbar grupp, deras autonomi Àr begrÀnsad och förmÄga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprÀtta individuell vÄrdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger pÄ Ätta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom ÀldrevÄrden med demensinriktning.

Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera fysisk smÀrta hos personer med avancerad demenssjukdom

Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Postoperativ smÀrtbedömning i klinisk omvÄrdnad

Bakgrund: Den postoperativa smÀrtan Àr en akut smÀrta, relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smÀrta Àr inom sjuksköterskans ansvaromrÄde. Syfte Àr att belysa de metoder som sjuksköterskor anvÀnder för att bedöma patientens postoperativa smÀrta i klinisk omvÄrdnad. Metod: Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats frÄn sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

Äldre en vĂ€xande grupp i fĂ€ngelse

SyftetÀr att öka kunskapen om hur KriminalvÄrdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose Àldre klienters behov av vÄrd och omsorg pÄ svenskafÀngelser samt, genom att studera KriminalvÄrdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgÄtt frÄnfrÄgestÀllningen: Vilka faktorer kan pÄverka KriminalvÄrdens representantersarbete med att tillgodose Àldre klienters behov av vÄrd och omsorg pÄ anstalt?UtifrÄn en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somÀr yrkesverksamma pÄ svenska anstalter och studerat KriminalvÄrdens olikadokument och publikationer. Jag har Àven studerat statistik över klienter pÄsvenska anstalter.Studiens resultat visade pÄ att antaletoch andelen Àldre klienter ökat pÄ svenska anstalter, samt att KriminalvÄrdeninte har nÄgon sÀrskild plan eller strategi för de Àldre.

En studie om bevarandet av autonomi för Àldre personer med demens diagnos

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Beröringens pÄverkan hos personer med demens

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

EEG-teknik i datorspel : En utforskning av tekniken, dess möjligheter och tillÀmpningar med utgÄngspunkt i NeuroSkys BCI-headset, samt med fokus pÄ utveckling av eget spel för denna teknik

Denna rapport har som syfte att samla erfarenhet kring de möjligheter och den potential som finns i den EEG-teknik och de BCI-headset frÄn NeuroSky som anvÀnts. Detta görs genom design och utveckling av ett spel som utnyttjar tekniken. Det finns redan idag ett mindre urval av sÄdana spel, men dessa har samtliga varit av mycket trivial karaktÀr och med en bristande förmÄga att övertyga och engagera.Samtidigt som EEG-teknik nÄr ut till konsumenter, ökar ocksÄ allmÀnintresset för mental trÀning. Studier och rapporter visar indikationer pÄ att sÄdan trÀning inte bara förbÀttrar hjÀrnans effektivitet, utan ocksÄ kan förebygga vissa neurologiska sjukdomar som Alzheimers och demens. Forskningsrapporter pekar ocksÄ pÄ att spel med fördel kan anvÀndas för mental trÀning, vilket Àr en motivering till relevansen i att detta examensarbete representeras i form av ett spel.HÄrdvaran som anvÀnts har fÀrdiga algoritmer för avlÀsning av anvÀndarens koncentrations-, meditations- och blinkstyrkenivÄer.

Arbetsterapeuters erfarenhet av anhörigas roll vid behandling av personer med demens : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Kommunikation och omsorgsrelation mellan omvÄrdnadspersonal och demenssjuka personer

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Att motverka dehydrering hos Àldre i teori och praktik

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Ett etiskt dilemma : att delge eller undanhÄlla diagnosen Alzheimers sjukdom för patienten

Bakgrund: MinnessvÄrigheter Àr nÄgot som drabbar mÄnga Àldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga Äldrandet. Demens Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden och Alzheimers Àr den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par Är. Det finns idag behandling för Alzheimers men det Àr endast bromsmediciner, nÄgot botemedel finns Ànnu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattÀmne.

Interaktionen i parrelationer med demenshandikapp

Det Àr vanligt att i samband med frÄgestÀllningar rörande demenshandikapp ocksÄ diskutera frÄgor kring övergrepp mot Àldre. Den inledande fasen i denna uppsats har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i litteraturstudier pÄ detta tema. Litteraturstudierna omfattar dÀrutöver litteratur kring demensproblematik, kommunikation, och interaktion.Den genomförda intervjustudien har haft sitt fokus pÄ interaktionen i parrelationer dÀr demenshandikapp förekommer. Intervjustudien undersöker hur konfliktsituationer hanteras i dessa parrelationer. Studiens deltagare har bestÄtt av individer som varit gifta med en person som fÄtt diagnosen alzheimers sjukdom.Av intervjustudien framkom att det var vanligt förekommande med interaktionstyperna samarbete och frÀmjande vid konflikter och att samtliga informanter anvÀnde sig av validation i olika grad.

Ett etiskt dilemma - att delge eller undanhÄlla diagnosen Alzheimers sjukdom för patienten

Bakgrund: MinnessvÄrigheter Àr nÄgot som drabbar mÄnga Àldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga Äldrandet. Demens Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden och Alzheimers Àr den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par Är. Det finns idag behandling för Alzheimers men det Àr endast bromsmediciner, nÄgot botemedel finns Ànnu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattÀmne.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->