Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes.Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta.Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamheten I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en väg mot en skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya Årstafältet?.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen.

I detta examensarbete har vi undersökt vilken effekt pedagogens närvaro/frånvaro och grad av deltagande kan ha på förskolebarns sociala samspel..

Syftet med genomgångna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader går att finna i den svenska skolan gällande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i ämnet svenska, samt tidigare forskning inom ämnet har studerats och återgivits. I den undersökning som genomförts har avgränsningar gjorts till följande två områden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av säkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestått av en klass i år 8 i grundskolan, en klass i år 1 i gymnasieskolan samt lärare från grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i Piteå kommun. Två metoder har använts i undersökningen, observation och enkät.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Questions concerning the Cultural Heritage must be integrated in social planning.Therefore there is a need for adequate methods for cultural environmental analysis, toreceive knowledge that is relevant in an integrated conservation. The thesis is a review ofmethods for cultural environmental analysis and discusses the qualifications necessary fora method in order to receive adequate information as well as it discusses what kind ofinformation to be considered relevant. The thesis also analyzes a specific method forcultural environmental analysis in order to exam if it has got the qualifications concludedas necessary if it is to be used in an integrated conservation. The conclusion is that amethod for cultural environmental analysis should collect information about the entireenvironment (integrated information about nature and culture, in a historical perspectiveand how it is today), about social structures, physical remains (buildings etc) and what thecollected information tell about the history of the studied area, as well as what is importantin the landscape of today. Information about how the environment should be treated in thefuture is also of importance.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter.Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag.Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. Frågor som ställdes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter på gym? Hur ser användandet av redskap, maskiner och övningar på gym ut? För att besvara dessa frågor har två studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkät där ett bekvämlighetsurval gjordes, där enkäten publicerades på Internet.  Därefter gjordes en kvalitativ studie i form av en Deltagande observation som genomfördes på ett gym i en mellanstor stad i Sverige.