Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesärskolans verksamhet när det gäller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lärare och rektorer inom skolformerna gymnasiesärskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. Utifrån dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som är ett perspektiv där samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna står i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstå hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lärare och rektorer och hur detta påverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hämtar sin inspiration från fenomenografin vars grund är att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt människors olika sätt att uppfatta sin omvärld. Datainsamlingen är gjord med hjälp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare verksamma inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i två kommuner i Sverige.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur skolans vision ser ut gällande arbetet med värdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. Två delstudier har genomförts där den första syftar till att ta reda på elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med värdegrundsfrågor utifrån en enkätundersökning. Den andra studien har fokuserat på vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mål på skolan gällande värdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jämföras med två skolors planeringar och se om dessa två skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om värdegrunden är låg på en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, värdegrundsplanering och åtgärdsprogram.

Detta arbete handlar om föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete på en svensk kommunal skola jämfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkätundersökning har vi fått en bild av hur föräldrar och lärare på skolorna ser på engagemanget. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt föräldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de båda skolorna. Resultatet visar att de två skolorna skiljer sig åt genom att föräldrarna på den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgång. Föräldrarna på båda skolorna tycker dock att det är mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bästa..

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen.Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.

Syftet med denna studie var att finna kunskap om vad som är viktigt för sjuksköterskan att tänka på i mötet med patienter som ska få en stomi. Metoden var en systematisk litteratur studie enligt Polit, Beck & Hungler (2001). Åtta vetenskapliga artiklar har granskats för att besvara frågeställningen. Resultatet visar att information och stöd före stomi operationen är mycket viktigt. Patientens förmåga att själv sköta sin stomi är viktig för anpassningen till livet med stomi.

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vårdform går ut på att försöka skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vårdform är att låta familjen vara med i omvårdnaden runt den sjuke. Studiens syfte är att belysa de anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice. Studien som gjorts är en litteraturöversikt som grundar sig på texter från forskningsartiklar.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.